Fru talman! Det var en tågresa till Kiev som jag sent ska glömma. Men precis som Martin Ådahl konstaterade också jag samma sak efteråt. Ett land som ligger i krig förmår ändå att se till att tåget både avgår i tid och kommer fram i tid. Sedan var såväl Martin Ådahl och jag liksom några andra från finansutskottet med om hjärtskärande scener vid tågstationen när vi skulle åka hem igen. Nog om detta.

Låt oss tala om infrastruktursatsningen. Om jag inte missminner mig debatterade ledamoten och jag samma sak även i höstas. Det som regeringen går fram med är redan ett maxtak. Man kan inte satsa mer pengar på järnvägen och tro att man får ut någonting av det. Det är redan på maxnivå. Av det skälet finns det inte mer anslaget till järnvägen 2025. Men jag lovar att regeringen kommer att återkomma, för järnvägen är också en del av den samhällsviktiga infrastrukturen.

Nu börjar vi med vägen. Vi förstärker i år. Sedan återkommer vi till järnvägen. Här finns en rad olika förbättringspunkter som måste genomföras.