Herr talman! Jag börjar med att kosta på mig en liten fundering. Kanske är det så att ledamoten Sjöstedt har en egen hemlig kompis med sig in i kammaren, för det är inte Sverigedemokraterna som kan hitta på och flytta in nya partier i Sveriges riksdag. Så får man inte göra i en demokrati, bara så att ledamoten vet det till nästa gång. Men det kanske är Mållgan han pratar om.

Herr talman! Sverige har varit ett starkt land. Investeringar i infrastruktur och bostäder skapade arbete och tillväxt. Välfärden byggdes upp, och i världens mest jämlika land visade vi respekt för dem som byggde landet.

Den tiden är sedan länge förbi. Men hade politiken tagit ansvar och fattat andra beslut hade det kunnat se annorlunda ut i dag. Den ensamstående mamman som jag träffade här utanför hade haft råd att ge sin son ett barnkalas att minnas. Sjuksköterskan Anna hade hunnit gå på toaletten under sitt arbetspass eftersom hon hade haft tillräckligt med kollegor, och min barndomsvän hade sluppit ångesten när hennes livsviktiga canceroperation ställdes in för att det är personalbrist.

Det är ingen idealistisk drömvärld. Vi har gjort det förut, och vi kan göra det igen. Frågan är bara om de styrande vill det. Hur skandalöst det än låter får vi konstatera efter dagens budgetpresentation att de inte verkar vilja det.

Ska Sverige bli robust och medborgarna tryggas såväl i freds- som i krigstider måste det sunda förnuftets politik åter börja gälla i Sverige. Politiken har dragit sig tillbaka på område efter område i decennier. Väljarna har röstat rött och röstat blått men inte fått det de förtjänar.

Nu tänker många om. Ytterligare försämrade trygghetssystem ger inte fler jobb, säger regeringens eget finanspolitiska råd. Lägg pengarna på att rusta skollokaler i stället för på rotavdrag! säger Tillväxtverket. Stimulera ekonomin genom att ge dem med små marginaler mer pengar att röra sig med! säger sparekonomerna. Rutbidrag och sänkta arbetsgivaravgifter ger inte fler jobb. I dag vet vi bättre. Framtiden kräver något helt annat: ett starkare offentligt åtagande och mer av rättvisa och sammanhållning. Så byggs Sverige starkare.

Herr talman! I ett eget parallellt universum långt från klimatkriser, varselvågor, fattiga barnfamiljer och sjukvårdskriser verkar ministrarna sitta i ring och berätta sagor för varandra i Regeringskansliets eget lilla kuddrum.

Hej! Jag heter Peter Kullgren och är landsbygdsminister, och jag tycker att det är så jobbigt när väljarna tjatar om höga matpriser. Hej, Peter! säger kollegorna.

Nu är klimatmålen uppnådda, säger klimatministern nöjt, och ministerkollegorna stämmer upp i applåd.

Över till finansministern: På tillväxtområdet intet nytt, men det tar sig snart. Tack för att du delar med dig, Elisabeth! säger ministrarna i ringen.

Vi satsar på välfärden, säger statsministern och stänger igen boken. I nästa vecka läser vi kapitlet om hur vi räddade hushållen och fick bort massarbetslösheten, säger han. Åh, det blir spännande! utbrister arbetsmarknadsminister Mats Persson och skrollar i aktieportföljen, redo för nya klipp.

Kan ni ta den där om Rödluvan och vargen, säger jag och resten av befolkningen, som ser hur Sverige blivit allt skörare och allt fattigare.

Dagens budget är inget annat än en skam, och hushållen lämnas helt därhän. Svantessons tillväxtfiasko är ett faktum, herr talman; det kan inte ens påhittiga pr-konsulter trolla bort med innovativa grafer. Likt cirkushästar gör de piruetter och krumbukter, och när numret är klart kliver de av scenen. Vi skulle i stället behöva rejäla arbetshästar som tar i och gör det som krävs. Men då skickar man in clownerna från Sverigedemokraterna för paradnumret, som går ut på att få medborgarna att titta åt ett annat håll. Hatretorik är billigt – statsfinansiellt neutralt, så att säga. Men den ställer inte mat på bordet, och för dem som drabbas hårdast av hatretoriken är priset högt.

När jag ser på regeringen och dess brist på handlingskraft och agerande i dessa orostider kommer jag att tänka på slow-tv-programmet Den stora älgvandringen. Inget ont om älgarna – alla har sin roll att fylla. Men nu är ju inte regeringen och Sverigedemokraterna älgar som söker sig till nya betesmarker. Då får de väl ta värvning på public service i stället för att som i dag göra anspråk på att styra landet. Jag hörde förresten att de hade börjat röra sig tidigare än planerat – älgarna, alltså. Inte regeringen, herr talman, för aldrig tidigare har jag upplevt en regering som är så pass ovillig att just regera.

Samhällsproblemen ska medborgarna lösa själva. Regeringsförklaringen och den här budgeten är en självhjälpsbok. Nu för tiden heter det DIY, do it yourself. Det framstår alltmer som att ministrarna inte verkar på ett regeringskansli utan i stället har blivit några slags skattefinansierade livsstilscoacher.

Handla billigare! tipsade statsministern så sent som i torsdags. Men vi har ju lyx-rot och utökat rotavdrag, säger finansministern och satsar på svenskarnas altanbyggen såväl utomlands som i Sverige. Har du inte råd att betala hyran för lägenheten, bygg en altan! Kan du inte ställa mat på bordet åt ungarna, ät bakelser! blir beskedet till medborgarna.

Min dotter önskade sig faktiskt ett sådant där populärt DIY-kit nu på sin tioårsdag. Det kan innehålla lite vad som helst. Just i påsktider är det vanligt med flörtkulor som man sätter ihop för att tillverka en egen kyckling, men det finns mängder av varianter.

Eftersom do it yourself är regeringens motto tänker jag att vi framöver kommer att erbjudas en uppsjö av Tidökit för att hantera kristiden. Gör din egen statsminister! Se bara till att skruva på huvudet ordentligt så att det sitter på skaft. Do it yourself, herr talman – eller så gör vi det tillsammans!

S och Tidö gjorde i höstas upp om ett ramverk för statens ekonomi de kommande åtta åren. Resultatet blev förödande: en investeringsbroms som satte stopp för tillväxt och jobb. Mot en hel ekonomkårs och alla tunga experters inrådan valde man att bakbinda ekonomin.

Men nu har man vänt på en femöring. Världsläget har ändrats. Det är viktigt att fler kan se det som sker och ändra sig. Vi ska göra medborgarna trygga med att vi kan försvara Sverige om det värsta skulle ske genom ett stärkt och utbyggt militärt försvar men också genom ett fungerande totalförsvar. Om järnvägen inte fungerar spelar det ingen roll hur mycket ammunition vi har bunkrat upp. Om det inte finns några vårdplatser minskar motståndskraften i såväl fredstid som krigstid.

Svenskarna har sällan haft så låg tilltro till framtiden. Vårt ansvar som politiker är inte att sudda ut alla orosmoln – det vore övermäktigt. Vårt ansvar är att använda de medel som politiken förfogar över, öka det offentliga åtagandet, se till att väljarna vet att de inte lämnas ensamma i det här och göra allt som står i vår makt för att trygga befolkningen. Men i dag drog regeringen undan mattan för hushållen.

För att inte hamna i 90-talets oreda i ekonomin behöver löpande kostnader finansieras krona för krona. Att låna till investeringar i järnväg, elinfrastruktur, försvarsbyggnader och sjukvårdsplatser är klokt. Att låna till drift för att finansiera skattesänkningar för välbeställda är oansvarigt. Regeringen har sänkt skatten mest för dem som har mest med totalt 70 miljarder – lika mycket som försvarsuppbyggnaden har kostat. Ska vi inte hamna i lyxfällan måste livremmen och hängslena på när det kommer till stora skattebidrag till de allra rikaste.

Man ska vara ärlig: Allt rår inte Sveriges regering för. Vi står enade i stödet till Ukraina. Vi kan inte skylla Trumps tullhot på Elisabeth Svantesson och regeringen. Det har de liten makt över. Ett handelskrig har inga vinnare. Det är dåligt för världsekonomin och för våra samhällen. Men det regeringen och Sverigedemokraterna har makt över behöver de ställas till svars för.

Statens huvuduppgift är att trygga medborgarna. Det finns inga ursäkter för utebliven handlingskraft.

Släpp prestigen, de gamla dogmerna och idéerna och öka jämlikheten! Var man är inte sin egen lyckas smed.

Höj barnbidragen, stimulera ekonomin, investera! Ha kvar och utöka bostadsbidragen! Investera i tillväxt och infrastruktur! Se till att fler bostäder byggs och att vi har möjlighet att förstärka både välfärden och försvaret!

Vi behöver mer än någonsin ett ledarskap för samhällets gemenskap där vi håller ihop och där politiken finns för medborgarna. Så byggs motståndskraften. Så blir Sverige starkare. Jag ser fram emot att få återkomma när vi har lagt fram vår budget och våra förslag.

(Applåder)

I detta anförande instämde Samuel Gonzalez Westling (V).