Herr talman! Ett citat: Försvaret är ett särintresse. Nytt citat: För att få budgeten att gå ihop kan man alltid ta den sista miljarden från försvaret.
Det var två före detta regeringschefer som jag just citerade: Fredrik Reinfeldt respektive Göran Persson. Under ungefär samma tid som citaten yttrades fanns det en partiledare i denna kammare som gjorde motsatt analys och som kritiserade nedrustningsivern, och den partiledaren hette Jimmie Åkesson. Det är ganska tydligt vem av de tre partiledarna, och i förlängningen vilket parti, som fick rätt. Mest fel av alla hade i vanlig ordning Miljöpartiet, som tidigare ville avveckla den svenska försvarsmakten helt.
Men då var då, och nu är nu. Det är många partier som har nyktrat till sedan dess. Nu jobbar Tidöpartierna intensivt och fokuserat med att stärka den svenska försvarsförmågan. Redan nu, alltså i år, är anslagen nära nog de dubbla jämfört med när vi tog över för snart tre år sedan.
Utvecklingen globalt har inte på något sätt gått åt rätt håll, och därför har Tidöpartierna kommit överens om att ytterligare expansion av Försvarsmakten kommer att lånefinansieras, på kort sikt, ska jag tillägga. På lång sikt är lånefinansiering inte ett realistiskt alternativ.
Jag är medveten om att det finns partier i denna kammare som tycker att man kan låna till allt och att man kan driva staten med stora underskott även på lång sikt, men det är inte en framkomlig väg. Jag bedömer att de två partier som tycker så inte är seriösa vad avser den ekonomiska politiken. Det rör sig, kanske inte helt otippat, om Miljöpartiet och kommunistpartiet.
I propositionen bemyndigas Försvarsmakten att genomföra så kallade läglighetsköp redan under innevarande år till en summa av 25 miljarder kronor. Det är alltså utöver redan beslutade anslag och bemyndiganden.
Herr talman! Konjunkturen har inte riktigt tagit fart, i alla fall inte så som man hade kunnat hoppas, och bättre lär det inte bli med pågående handelskrig. Tillväxten i Sverige ser förvisso betydligt starkare ut jämfört med exempelvis övriga EU och euroområdet, men arbetslösheten biter sig fast på alltför höga nivåer.
Tidöpartierna stöttade ekonomin med 60 miljarder kronor i höstas och går nu fram med ytterligare konjunkturstimulanser på motsvarande 5,8 miljarder kronor.
Rotavdraget höjs från 30 till 50 procent. Det hjälper givetvis alla de hushåll som har genomfört eller som avser att genomföra något slags reparation, ombyggnad eller tillbyggnad. Men det är mer en bonus då detta i synnerhet underlättar för hela byggbranschen, som befinner sig i en ansträngd situation.
Vi tillför resurser till ytterligare 4 000 platser på yrkeshögskolan, upp till totalt 53 000 platser. Det kan röra sig om utbildningar inom allt från ekonomi och försäljning till it och sjukvård. Regionalt yrkesvux ökas med 3 600 platser till totalt 75 600.
Vi tidigarelägger höjningen av taket i akassan. Att den som är tillfälligt arbetslös kan få en adekvat ersättning är bra. Det är inte bara bra för individen, utan det är även bra konjunkturpolitik.
Vi stärker stödet till lanthandlar och bensinmackar på landsbygden, och vi satsar på vägunderhållet, som har varit eftersatt under lång tid. Behoven har varit större än de åtgärder som har utförts. Det är en situation som har varit mer påtaglig för dem som bor utanför de större tätorterna, inte minst de som bor i glesbygd. Vi har gjort det billigare att köra bil, och nu ska vi också se till att vägarna man kör på är framkomliga.
På tal om att vi har gjort det billigare att köra bil, herr talman: När Tidöpartierna tog över låg dieselpriset på omkring 27 kronor per liter, eller nästan 28 och mer därtill. I dag ligger det på under 16 kronor. Bensinpriset låg en bit över 21 kronor, men i dag ligger även det under 16 kronor. Vi pratar om tusentals kronor för alla hushåll som är beroende av bilen. Jag har sagt det tidigare, men jag säger det en gång till: Bilen är en frihetsfråga. Den ska inte vara en klassfråga, som det gäng jag nu pekar på vill få det till.
Herr talman! Den svenska kronan har stärkts markant den senaste tiden. Den svenska kronan är högre värderad såväl visavi euron som visavi dollarn jämfört med när Tidöpartierna tog över. Den svenska kronan har hittills i år gått starkast av alla de så kallade G10-valutorna. Där hittar man, förutom tidigare nämnda dollar och euro, även den japanska yenen och schweizerfrancen.
Den svenska kronan har gått starkast. Varför är detta viktigt? Där bortser jag från det uppenbara – att den som åker på utlandssemester till sommaren kommer att märka att man som svensk har mycket högre köpkraft, vilket i och för sig jättetrevligt. Det är viktigt därför att det sänker priset på allt som vi importerar. Det blir billigare att importera, och detta i sin tur påverkar givetvis inflationen i nedåtgående riktning, det vill säga priserna sjunker, allt annat lika.
Om denna positiva utveckling med en stark svensk krona fortsätter kommer det även att slå igenom på sådant som mat och livsmedel, i alla fall i den mån de är importerade.
Det här med valutor och valutakursrörelser är rätt krångligt, både att förstå sig på och, kanske framför allt, att förutspå. Det ska jag villigt erkänna. Men i stort speglar de den samlade internationella bedömningen av tillståndet i ett land.
Det handlar om sunda statsfinanser, vilket såklart är nummer ett, inga skenande budgetunderskott, en låg, kontrollerad och kontrollerbar statsskuld, normala räntenivåer, ett handelsnetto som inte sticker ut alltför mycket i någondera riktningen, förtroende för rättsstaten, institutioner och myndigheter, en stabil och förutsägbar politik i allmänhet och en stabil och förutsägbar ekonomisk politik i synnerhet, ett stabilt regeringsunderlag, framtidsoptimism och säkert hundra och åter hundra faktorer ovanpå det.
Omvärlden vill just nu investera i svenska kronor. Det hade den givetvis inte velat göra om den samlade bedömningen var att Sverige är på väg käpprätt ned i källaren. Jag röstade nej till euron den 14 september 2003, och det beslutet har jag inte ångrat en enda dag sedan dess.
Sammantaget, herr talman, fortsätter Tidöpartierna att leverera. Paradigmskiftet i rättspolitiken fortsätter och börjar ge resultat. Jag skulle säga att justitieutskottet här i Sveriges riksdag, under ledning av Henrik Vinge, givetvis tillsammans med Justitiedepartementet, åstadkommer mer under två veckor på jobbet än vad Socialdemokraterna gjorde under två mandatperioder.
Fler brott klaras upp. Det dödliga skjutvapenvåldet minskar. Trenden är rätt, även om vi inte är framme eller i mål på något sätt. Vi vet också att de rättsvårdande myndigheterna, inte minst polisen, uppskattar de verktyg och resurser som de får för att lösa sin uppgift. Det är oerhört viktigt att detta arbete fortsätter även nästa mandatperiod och att vi inte går tillbaka till den slapphänta politik som gänget jag pekade på förordar.
Den omlagda migrationspolitiken ger effekt. Invandringen minskar. Återvandringen, vare sig den sker frivilligt eller för all del med tvång, ökar. Arbetskraftsinvandringen har minskat med nästan hälften jämfört med 2022. Vad gäller vissa länder – jag kan nämna Irak, Syrien och Somalia som exempel – är återvandringen högre än invandringen. Sverige har alltså nettoutvandring till de länderna. Detta har givetvis att göra med de lagändringar och andra beslut som Tidöpartierna har verkställt.
Fler tunga åtgärder behöver komma på plats före mandatperiodens slut, men när vi är färdiga, herr talman, kommer Sverige att ha EU:s absolut striktaste migrationslagstiftning.
(Applåder)