Fru talman! Delegationen mot arbetslivskriminalitet skriver i sitt slutbetänkande under rubriken Kontroller och tillsyn: ”Även om det alltså kan finnas anledning att göra vissa justeringar och översyner när det gäller myndigheternas verktyg vill delegationen redan här understryka att det också är centralt att de verktyg som finns faktiskt används på ett effektivt sätt. I viss utsträckning handlar det om att tillräckliga resurser läggs på exempelvis kontroll- och tillsynsarbete.”

Vi har nu alltså två utredningar som poängterar vikten av kontroller för att komma åt arbetslivskriminaliteten. Det är anmärkningsvärt att regeringen då framstår som ganska nöjd med antalet kontroller och kontrollverksamheten när arbetslivskriminaliteten faktiskt hela tiden växer.

Regeringen pratar mycket om organiserad brottslighet och gängkriminalitet, men när det gäller att ta krafttag mot kriminaliteten på arbetsmarknaden händer det inte tillräckligt mycket. Det finns utredningar. Det finns bra förslag som skulle kunna komma åt arbetslivskriminaliteten i betydligt högre grad. Varför använder inte regeringen de här utredningarna och förslagen och ser till att det blir verkstad och ordning och reda på arbetsmarknaden?

Arbetslivskriminalitet är en viktig inkomstkälla för aktörer inom organiserad brottslighet. Det vet vi. Genom att bland annat utnyttja underbetalda utländska arbetstagare och svart arbetskraft dumpar man priserna. Det innebär att vi har både många människor som far illa och seriösa företag som inte kan konkurrera.

Vi vet sedan tidigare att vissa branscher är mer utsatta än andra. Det gäller näringsgrenar som bygg, restaurang, transport, kroppsvård, städning och vissa delar av de gröna näringarna. Skulle Skatteverket ha möjlighet att öka antalet kontroller inom just de här branscherna skulle vi komma åt en betydligt större del av arbetslivskriminaliteten.

Statsrådet tog upp 2024 års rapport från Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten. I den beskrivs vilka av de deltagande myndigheterna som varit särskilt aktiva under 2024 i arbetet mot den organiserade brottsligheten, där arbetslivskriminaliteten är en del. I rapporten räknar man upp Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Tullverket och Ekobrottsmyndigheten. Skatteverket, som ska vara i frontlinjen när det gäller att bekämpa arbetslivskriminalitet, finns tyvärr inte med i den uppräkningen.

Regeringen har alltså minst två utredningar, Skatteverkets eget budgetunderlag och rapporten från Myndigheter i samverkan att utgå från i det fortsatta arbetet. Utifrån dem kan jag inte dra några andra slutsatser än att det behövs betydligt fler kontroller från Skatteverkets sida. Jag finner det märkligt att inte statsrådet och regeringen delar den bedömningen. Åtminstone har man inte i något av svaren framfört att man anser det vara ett problem att det utförs så få kontroller. Detta får mig att tvivla lite på hur allvarliga regeringens ansträngningar är när det gäller att komma åt arbetslivskriminaliteten.

Utifrån detta vill jag fråga statsrådet: Vilka konkreta åtgärder tänker regeringen vidta för att det inte bara ska vara en läpparnas bekännelse utan visa att man menar allvar med att motverka arbetslivskriminaliteten och få bort utnyttjande av människor, människohandel och oseriösa företag från arbetsmarknaden? Hur ska regeringen säkerställa att kontrollerna blir betydligt fler och att de blir ett effektivt verktyg för att motverka arbetslivskriminaliteten? De skulle ju kunna vara det.