Fru talman! Jag tackar statsrådet för möjligheten att ha den här debatten. Det här är intressant, och jag hade gärna haft fler inlägg, för jag vill prata om kommunernas möjligheter.

Jag tycker det är bra att statsrådet nämner att mediankommunen har 16 000 invånare. Hälften av Sveriges kommuner har alltså färre. Därmed blir problemen med kompetensförsörjningen och insidernas otillbörliga påverkan ännu större.

Det har blivit tydligt i debatten att regeringen och vi socialdemokrater ser allvarligt på frågan – möjligen finns en skillnad i vad vi är beredda att göra. Det måste finnas fler sekretessbrytande möjligheter, säger statsrådet. Jag håller med om det. Jag sitter i justitieutskottet. Under mandatperioden har vi fattat många beslut här i kammaren om hemliga tvångsmedel som påverkar integriteten för privatpersoner. Men inte lika många beslut har fattats om företagssekretess. Där finns det mer att göra.

Regeringen hänvisar till instruktioner och regioners ansvar. Det är bra, men vi som lagstiftare kan inte nöja oss med det. När vår lagstiftning inte klarar av att stoppa grov ekonomisk brottslighet i vård och omsorg är det inte bara ett juridiskt problem utan också ett politiskt svek.

Socialdemokraterna vill att myndigheterna ska ha rätt att dra in tillstånd vid grov ekonomisk brottslighet. Vi vill införa en svensk antimaffialagstiftning med ett samordnat myndighetsansvar mot organiserad brottslighet i välfärden. Det ska vara väldigt svårt, och inte enkelt, att sko sig på välfärden.

Fru talman! Så länge det är lättare att få tillstånd att driva en vårdcentral med kopplingar till grov organiserad brottslighet än att få bygglov i en svensk småkommun har vi ett systemfel, och det tycker jag är orimligt.