Fru talman! I år är det 50 år sedan den europeiska säkerhetskonferensen, det vi i dag kallar Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, antog de så kallade Helsingforsprinciperna eller Helsingforsdeklarationen. OSSE är en sammanslutning av stater som ideologiskt och politiskt kan stå långt ifrån varandra men som ser nödvändigheten av en plattform för möten och dialog och har en tro på att de europeiska staterna kan lösa sina meningsskiljaktigheter på diplomatisk väg utan krig.

Rysslands fullskaliga anfallskrig mot Ukraina bryter mot Helsingforsdeklarationen och är ett övergrepp på den europeiska säkerhetsordningen och den regelbaserade världsordningen. Efter Rysslands annektering av Krim 2014 inrättades OSSE:s särskilda övervakningsmission i Ukraina på begäran av Ukrainas regering genom ett konsensusbeslut av OSSE:s 57 deltagande länder. Det här har varit den överlägset största delegationen i OSSE. Missionen upphörde efter Rysslands fullskaliga anfallskrig på Ukraina i mars 2022, när Ryssland blockerade en förlängning av uppdraget.

Övervakningsmissionen var en obeväpnad civilinsats som opererade på marken 24:7 i Ukraina. Huvuduppdraget var att opartiskt och objektivt observera och rapportera kring säkerhetssituationen i landet och att underlätta dialogen mellan parterna.

I april 2022 frihetsberövades tre tjänstepersoner i det då avslutade uppdraget: Holda, Petrov och Sjabanov. De sitter fängslade i Donetsk och Luhansk. Petrov och Sjabanov dömdes i september samma år till 13 års fängelse, och i juli 2024 dömdes Holda till 14 års fängelse.

I januari i år besökte jag Ukraina med det särskilda stödteam som inrättats inom ramen för OSSE:s parlamentariska församling. Vi var den första internationella organisationen på plats. Vi fick möjlighet att träffa anhöriga till de tre fängslade. De vittnade om en mycket svår situation där de får knapphändig och oregelbunden information om och kontakt med sina anhöriga. Det skapar såklart en stor ängslan och frustration för dem att inte veta om deras män mår bra och om och när de kan förväntas friges.

Sedan fängslandet av de tre anställda har OSSE:s tjänstgörande ordförande och generalsekreterare upprepat uppmaningarna till OSSE:s deltagande stater att stödja ansträngningarna och säkerställa ett omedelbart frigivande av de tre OSSE-anställda.

Jag vill därför fråga statsrådet, utöver det jag har fått till mig i svaret: Vad anser statsrådet att regeringen kan göra ytterligare när det gäller de tre anställda, utöver det som det redogjorts för? Det kan handla om diplomatisk påtryckning, ett engagemang med civilsamhället eller möjligheten att använda ytterligare internationella rättsliga instanser för att öka pressen på Ryssland och söka rättvisa för de drabbade.

(Applåder)