Fru talman! När jag i februari reste till Ukraina med OSSE fick jag med egna ögon se något som är svårt att beskriva och omöjligt att glömma. Jag fick se en del av krigets verklighet.

Vi rullade in med tåget i ett mörkt Kiev, tidigt på morgonen – en natt då staden attackerades. Under resan de få dagar vi var där fick vi, liksom många andra som har besökt Ukraina eller befinner sig i Ukraina, sitta i skyddsrum. Människor som bor och lever i Ukraina är vana, och vi som är där tillfälligt är inte vana. Det här var en upplevelse som gör det omöjligt att prata om Ukraina som en konflikt långt borta. Ukrainas konflikt är på sätt och vis också här. Det är nu och det är Europa.

Ett annat besök som vi gjorde under vår resa till Ukraina var att åka till en minnesplats tillägnad unga människor strax utanför Kiev. En del av dem var födda så sent som 2003. Några av dem var så unga som 19 år när de gav sina liv i kampen för att försvara sitt land. Det var en av de mer gripande upplevelserna i mitt liv att se minnesplatsen och tänka på alla de liv som inte fick levas. De slogs för ett fritt, demokratiskt samhälle – värderingar som vi delar i Sveriges riksdag.

Under resan träffade vi talmannen, premiärministern och den tidigare presidenten Porosjenko. Vi mötte både regering och opposition. Det som slog mig då var hur imponerande enigheten, som man har lyckats upprätthålla, har varit sedan Rysslands fullskaliga krig inleddes 2022. Men på senare tid har jag i möten med ukrainska parlamentariker och oppositionella, och Porosjenko själv, hört varningssignaler om att den politiska sammanhållningen börjar utmanas. Därför är det viktigt att Sverige och det internationella samfundet stöder Ukraina inte bara militärt utan också demokratiskt.

Fru talman! Jag har själv ett särskilt intresse för val och demokratiska processer. Jag har varit valobservatör för OSSE flera gånger i USA, på västra Balkan, i Centralasien, nyligen i Moldavien och tidigare även i Ukraina. Jag har en del av de insikter som krävs för att genomföra val i svåra sammanhang. Och det är därför jag har ställt interpellationen.

Ukraina är, precis som utrikesministern påpekar, inte redo att nu hålla val. Men när den dagen kommer, vilket vi hoppas, måste allt finnas på plats. Det handlar om tillit, infrastruktur, oberoende medier, fungerande valadministration och möjlighet för flyktingar och internflyktingar att delta. Sverige ska naturligtvis vara redo att bidra, inte i sista stund utan i god tid.

Vi hör nu tal om en eventuell vapenvila, även om jag och andra självklart tvivlar på Rysslands verkliga intentioner att uppnå en vapenvila. Ändock är det tal om val mer än vad det har varit under tidigare år av detta fruktansvärda krig. Därför har jag en uppmaning till utrikesministern: Det kan vara klokt att ta vissa initiativ bilateralt via OSSE och EU för att säkerställa att ett framtida val i Ukraina blir både fritt och rättvist och att Sverige ger signaler om att vi är villiga att bidra till valet på ett bra sätt.