Fru talman! Tack, utrikesministern, för svaret! Jag tror att vi i grunden egentligen är ganska överens i den här frågan och om vad som krävs för att se till att Syrien får en fredlig och demokratisk framtid.

Det finns dock alltid nyansskillnader. Jag tänkte svara på ett par av de frågor som väcktes i utrikesministerns svar. För det första är jag väldigt nöjd med mitt yrke, men vad gäller folkrätt är FN-stadgan extremt tydlig när det gäller territoriell integritet. Det är en av de viktigaste principerna. Det spelar ingen roll om man ska invänta domstol eller inte, för om ett land går in och attackerar i ett annat land är det ett brott mot FN-stadgan. Det är det. Det behövs ingen domstol för att tala om det. Vi vet precis var gränserna går mellan Turkiet och Syrien, och vi vet precis var de går mellan Israel och Syrien.

Man kan inte alltid vänta på domstolar. Flera folkrättsexperter har sagt att politiker måste våga uttala sig om krigsbrott och brott mot internationell humanitär rätt, för hur ska man annars kunna agera i tid?

Det finns en princip som vi kom överens om för två decennier sedan som kallas för the responsibility to protect – skyldighet att skydda. Den kommer inte att ha någon giltighet över huvud taget om man inte för att skydda civilbefolkningen medan ett krigsbrott begås kan säga att det begås krigsbrott. Man kan inte vänta tre fyra år. Då kommer de i civilbefolkningen förmodligen att vara döda.

Jag vill också komma in på smarta sanktioner. President Roosevelt sa – ursäkta att det blir engelska här – speak softly and carry a big stick. Prata mjukt, men bär en stor käpp. Detta är grunden för smarta sanktioner. Man ska få incitament för att göra rätt. Man ska få belöningar och lockas att göra rätt. Det är det bästa sättet att få personer att ändra sig. Men det ska också finnas skarpa och snabba straff när man gör fel.

Det finns alltså möjligheter att utforma sanktioner på det här sättet. Detta är till och med något jag studerade en gång i tiden. Jag pratar gärna om sanktioner vid ett annat tillfälle.

Egentligen är vi överens, och jag hade egentligen inte så många fler frågor utan mer medskick.