Fru talman! Tack till utrikesministern för svaret!

Jag tycker att det är välkommet att utrikesministern säger att regeringen kommer att se över hur man på bästa sätt kan stötta demokratiutveckling i Syrien. Jag har respekt för att sanktionsfrågan är svår, precis som utrikesministern säger.

Utrikesutskottet träffade Röda Korset här i riksdagen för ett tag sedan. Röda Korset framförde just det stora behovet av att se över sanktionerna och titta på smarta sanktioner. Det skulle vara välkommet om Sverige drev på för detta. Jag noterar att utrikesministern är öppen för det, och det tycker jag är positivt.

Såväl Röda Korset som Röda Halvmånen och FN-organ säger samma sak: De juridiska undantagen finns, men bankerna vågar inte eller kan inte förmedla pengarna. Stödet blir därför inte effektivt.

Så till frågan om återvändande, som jag var inne på tidigare. Många syriska flyktingar vill återvända, särskilt de som lever i andra länder nära Syrien. Men när de gör det märker de att det inte går. Sjukhusen fungerar inte. Det finns ingen sophämtning, och ibland finns det heller inget vatten.

Menar vi allvar med att skapa förutsättningar för dessa människor att återvända är det viktigt att vi inte bara bidrar med nödhjälp. Det kräver bistånd som stärker samhällsfunktioner också på den lokala nivån, alltså bistånd som går inte bara till nödhjälp utan också till långsiktig demokratisk utveckling. Det kan inte nog betonas.

Fru talman! Jag vill också lyfta fram det program som den nye syriske ledaren alSharaa nyligen har presenterat. Det är ett förslag till en övergångsregering och en möjlig framtidsplan för ett demokratiskt Syrien.

Det finns inga enkla vägar framåt, men detta initiativ har i alla fall väckt försiktig optimism hos en del av diasporan här i Sverige. Jag har träffat några som tillhör den. Det skulle kunna vara ett försök att samla oppositionella krafter att skapa en plattform för samtal och inkludering – inte bara mellan individer utan också mellan olika etniska och religiösa grupper.

Jag klandrar inte heller den delen av diasporan som känner starkt tvivel angående detta. Precis som utrikesministern har nämnt har vi i närtid med fasa sett våldsamheter och övergrepp i Syrien mot såväl alawiter som andra grupper.

Jag undrar hur utrikesministern bedömer initiativet från alSharaa och den nya övergångsregeringen. Ser utrikesministern detta som ett seriöst steg mot en möjlig övergång till ett demokratiskt Syrien?

Jag vill också ta upp frågan om Syrien som ett land av minoriteter, fru talman. Det är förstås viktigt att alla minoriteter inkluderas i återuppbyggnaden. Sverige måste stödja detta som en inkluderande demokratisk utveckling där alla grupper får plats.

Med det sagt ser jag fram emot utrikesministerns svar angående hur hon ser på övergångsregeringen.