Fru talman! Svaret på Per-Arne Håkanssons uppföljande fråga är i korthet ja – jag har noterat detta, och det finns flera delar som vi kommer att överväga.

Vi har tagit några initiativ som handlar om att se över lagen om offentlig upphandling, lagen om valfrihetssystem och liknande för att säkerställa att vi välkomnar en bredd och en flora av aktörer. Givet just det kooperativa företagandets väldigt goda track record kring att visa på långsiktighet i verksamheterna är det här något som jag tycker är värt att lyfta fram mer.

Utöver det som Per-Arne Håkansson lyfter fram kring behovet av att höja kunskaper och se över hur olika företagsformer behandlas, gynnas eller missgynnas i befintliga system har vi också sett ett behov av att säkerställa att man ser fördelarna med kooperativa företag när det gäller något av det tyngsta i beställarform i Sverige, nämligen lagen om offentlig upphandling.

Vi ser också att den här ägarformen riskerar att drabbas ännu hårdare av administrativa kostnader, fullgörandekostnader, som har haft en tendens att öka i Sverige. En del av det har varit välmotiverat. Vi gör många tuffa insatser för att sätta hårt mot hårt mot kriminalitet som har tagit sig in även i näringslivet, men bara 2023 ökade de här kostnaderna med 1,4 miljarder. Med årets ökning skattas nu de totala årliga kostnaderna för företagen för att följa upp regler till hisnande 379 miljarder kronor.

Det här är också anledningen till att vi trycker så hårt på frågan om regelförenklingar. Det handlar såklart också om att säkerställa att bevisat långsiktiga och hållbara företagsformer inte missgynnas i det här systemet, och då talar jag specifikt om de kooperativa företagsformerna.