Fru talman! Nej, det är naturligtvis inte en total avveckling vi pratar om. Men vi kan konstatera att vi tycker olika här, som statsministern brukar säga, om hur finmaskigt nätet av servicekontor ska vara. Man kommer naturligtvis med intresse att studera det totala antalet besökare till de samlade servicekontoren och hur många ärenden kontoren har klarat av att hantera. Det blir naturligtvis intressant att se om 35 färre servicekontor kan hantera lika många ärenden som tidigare eller om det är så att summan på sista raden är mindre service. Detta får vi säkert anledning att återkomma till längre fram.

Kungälv är som sagt en kommun dit människor, företag och affärsverksamheter flyttar. Men nu flyttar servicekontoret därifrån. Här har kommunen faktiskt försökt att vara väldigt konstruktiv. Man har varit väldigt långtgående i sina erbjudanden. Med ganska mycket egen erfarenhet av Kungälvspolitiken skulle jag vilja säga att kommunen här nog har gått längre än jag sett dem göra någon gång tidigare. Man har erbjudit lokaler och personal, och man har också försökt att så idén om att utveckla ett nytt, mobilt koncept och velat samarbeta om det. Men nej, det har Statens servicecenter valt att inte lyssna på.

I Erik Slottners presentation på regeringens hemsida läser jag: ”Mitt uppdrag är att verka för gott och fungerande samarbete mellan kommuner, regioner och stat så att alla nivåer ska kunna genomföra sina viktiga välfärdsuppdrag på bästa sätt.” Det är en mycket bra ambition, måste jag säga. Det är inget fel på den. Men hur uppfylls ambitionen när man inte ens vill diskutera detta, som jag måste säga, mycket flotta erbjudande som Kungälvs kommun i bred politisk enighet, inklusive Slottners egna partikamrater, står bakom?