Herr talman! Vänsterpartiet ställer sig bakom propositionen om EU:s nya utsläppshandelssystem för fossila bränslen, ETS 2. Vi vill dock framhålla att det finns vissa risker med de bedömningar som regeringen gör i sin proposition. Dessa risker uppmärksammas även i de reservationer som vi har valt att ställa oss bakom. Jag väljer här att yrka bifall till reservation 1, som efterlyser konsekvensanalyser på vissa områden.

Herr talman! I våras antog EU direktivet för det nya utsläppshandelsystemet ETS 2. Det ska komplettera det befintliga utsläppshandelssystemet ETS 1, som är grundbulten i EU:s klimatarbete. ETS 1 täcker cirka 50 procent av unionens koldioxidutsläpp, främst från tunga industrier och energiproducenter. I ETS 2 ska övriga utsläpp ingå, framför allt från vägtransporter och uppvärmning av byggnader men också från lättare industrier.

Regeringens ambition är att även inkludera ytterligare sektorer, som jordbruk, skogsbruk och fiske. Det är bland annat där vi ser stora risker samt bristande konsekvensanalyser i regeringens proposition.

Vi i Vänsterpartiet har i vår följdmotion till regeringens klimathandlingsplan redogjort för vår ståndpunkt när det gäller ETS 2. Vi har i den motionen även redogjort för vilka klimatåtgärder som bör vidtas för att Sverige ska nå sina nationella klimatmål och sina klimatåtaganden inom EU.

Ett nationellt handelssystem enligt regeringens planer, så som det ser ut i propositionen, riskerar att leda till höga drivmedelspriser i slutet av decenniet. Regeringens inriktning är därmed enligt vår åsikt oförenlig med en klimatpolitik med folklig förankring och acceptans.

Herr talman! Finanspolitiska rådet har konstaterat att det försvårar för individer att ta välinformerade beslut om sin omställning när utsläppsminskningar skjuts på framtiden. När utsläppen senare kommer att behöva minska snabbare finns det en stor risk att just de hushåll som påverkas mest ekonomiskt kommer att drabbas hårdast.

Regeringens förslag är enligt mig och mitt parti en konsekvens av de senaste årens uteblivna klimatpolitik som leder till ökade utsläpp och som försvårar Sveriges möjlighet att leva upp till sina klimatåtaganden inom EU till 2030 och bidra till en rättvis klimatomställning.

Herr talman! Jag ser även stora risker med förslaget för vår svenska livsmedelsproduktion. Det är viktigt att stärka Sveriges självförsörjningsgrad av livsmedel. Styrmedel och ett förstärkt statligt stöd för lantbrukare bör därför införas för att kunna uppnå ett fossilfritt och hållbart jordbruk. Regeringen har dock inte redogjort för hur ett nödvändigt grönt omställningsstöd till lantbruket ska genomföras med anledning av det här förslaget, så den frågan kvarstår.

Vänsterpartiet ställer sig även kritiskt till att regeringen avser att kompensera verksamheter och konsumenter fullt ut med förslaget om ett nytt utsläppshandelssystem. Jag undrar: Vad menar man med det?

Till att börja med ser vi inget skäl till att samtliga verksamheter och hushåll bör kompenseras fullt ut. Eftersom hushåll med låg inkomst och de som bor i glesbygd oftast får störst ekonomisk påverkan i omställningen bör stödet riktas till just de grupperna och därmed begränsas. Klimatomställningen måste med nödvändighet vara rättvis för att lyckas.

Slutligen anser vi att jordbruket som verksamhet är av central betydelse för att kunna bygga ett hållbart och mindre sårbart samhälle. Det bör därför omfattas av betydande statligt stöd i omställningen, men det finns inte skäl att fullt ut kompensera alla verksamheter.