Herr talman! Riksdagskollegor och svenska folket! I dag ska vi debattera och diskutera den viktiga propositionen om ETS 2, EU:s nya utsläppshandelssystem för fossila bränslen. Med detta något fikonartade namn som rubrik är det ändå en viktig debatt som vi ska hålla. Jag yrkar bifall till reservation 1 från S, V och C, Konsekvensanalyser på vissa områden. Propositionen har inget debattvänligt namn, men den är väldigt viktig. Den handlar om att få ned utsläppen från transporter och byggnader.

Klimatkrisen innebär att vi upplever fler naturkatastrofer i denna tid, med svåra stormar, torka, översvämningar och hetta. Extremvädret ökar. Många människor på vår kontinent, inte minst svenskar, har fått uppleva hur källaren blir översvämmad eller hur torkan ger sig på skörden, som är så viktig för familjen och för svenska folket. Klimatrekorden haglar numera, men det är inga roliga rekord. Det handlar om rekordvärme, rekordöversvämningar, rekordbränder och rekordtorka. Vi måste ta tag i klimatkrisen, och vi måste vara tydliga med vad som ska göras.

Sverige har historiskt fört en aktiv klimatpolitik och tagit på sig en ledartröja. Så är det inte längre. Det här riksdagsåret har EU:s klimatråd meddelat att medlemsländerna gör för lite för att nå de överenskomna klimatmålen. Här hemma har flera myndigheter kritiserat regeringen för att den svenska klimatplanen inte når klimatmålen. Vad gäller klimathandlingsplanen visade den sig inte riktigt vara en klimathandlingsplan; det var mer fråga om fromma förhoppningar och framtida utredningar.

Dessutom lyckas inte regeringen få till utredningarna i fråga. Till exempel skulle en styrmedelsutredning ha startat i våras, men den har inte ens kommit igång. Vi har inte sett direktiv eller utredare.

Idén hos regeringen verkar vara att alla ska kompenseras för allt. Samtidigt bränner man halva reformutrymmet på fyra år och sänker skatterna för de allra rikaste. Det är där prioriteringarna ligger för den svenska regeringen.

Insikten om att vi måste komma till rätta med inte minst transportutsläppen finns i hela EU. Vi delar den här utmaningen över landsgränserna. Förra mandatperioden beslutade Europaparlamentet - jag var själv Europaparlamentariker och var där och förhandlade - att vi ska införa ett utsläppshandelssystem för transporter och byggnader, ett så kallat ETS 2. Det här handlar om bränslen till transporter men också om uppvärmning och nedkylning av byggnader. 25 procent av intäkterna ska gå till en så kallad social klimatfond.

Det som ligger på bordet nu kommer därför från EU-nivå och inte från den svenska regeringen, som jag skulle kalla en transportsträcka. Det handlar om utsläppsrätter för byggnader och vägtransporter samt drivmedel för ytterligare sektorer. Syftet är att komma till rätta med de sektorer där det har varit svårt att få ned utsläppen i EU.

En del av intäkterna ska användas till stöd för utsatta hushåll och mikroföretag genom en så kallad social klimatfond. Det här är en viktig del i att få till en rättvis omställning och en solidarisk klimatpolitik. Utsläppshandelssystemet ska ha ett eget utsläppstak och egna utsläppsrätter och ska inte förknippas med ETS 1, som gäller för industrier och energisektorn.

Det viktiga här är att också producenter, importörer och distributörer måste se till att övervaka utsläppen och överlämna utsläppsrätter. Vi sätter pressen uppströms och inte framför allt på bilisterna eller konsumenterna, i det här fallet svenska folket.

Medlagstiftarna var överens. Det här systemet ska starta 2027. Om energipriserna blir exceptionellt höga kan det bli en fördröjning, så att systemet kommer igång ett år senare. När systemet startat kommer utsläppsrätter att frigöras för det. Sedan minskar utsläppsrätterna successivt år för år. Det blir helt enkelt en press på producenterna att ställa om.

Vi socialdemokrater tycker att det här systemet är extremt viktigt för att få till stånd en jämn fördelning i hela EU. Det vi är kritiska mot är att regeringen inte har klarat sin uppgift; i många avseenden saknar propositionen de delar där regeringen hade behövt vara tydlig med hur detta ska göras just i Sverige. Vi saknar de konsekvensanalyser som behöver ligga till grund för en bra politik syftande till kompensatoriska åtgärder.

Frågan är också vad styrmedelsutredningen ska komma fram till och hur den ska hjälpa det här systemet. Styrmedelsutredningens uppgift är ju att se till att de lagar vi har på EU-nivå hanteras på effektivaste sätt. Det hade varit rimligt att vi hade fått veta vad regeringen har för idéer om en av de mest potenta lagstiftningarna. Men vi har som sagt inte regeringens idéer om detta på plats ens till utredningen.

Vi välkomnar att utsläpp från jordbruk, skogsbruk och fiskenäring inkluderas från start. Vi i Sverige bör, i den mån vi kan, gå i förväg för att ta hand om inrikesutsläppen. Men vi måste också här ha ordentliga konsekvensanalyser. Vilken är konsekvensen för konkurrenskraften? Många andra länder kommer att agera annorlunda. Vi har inte alls fått den tydligheten från regeringen. Regeringen har inte valt att analysera detta i förväg, men vi tycker att det är rimligt att en regering gör det när så stora förändringar är på gång.

Det är också svårt att förstå skrivningarna i propositionen om att alla ska kompenseras ekonomiskt. Som jag nämnde tidigare bränner ju regeringen just nu pengarna på skattesänkningar. Hur ska man då klara av att kompensera allt och alla i framtiden? Det här känns mest som populism, inte som en tydlig proposition.

Jag har ett antal frågor som jag hoppas att regeringspartierna kan svara på. När kommer exempelvis planen för att använda de 25 miljarder systemet kommer att leverera till Sverige 2027-2030? De här pengarna, som är vällovliga och en viktig del i att vi ska ha en rättvis omställning, borde egentligen spenderas innan systemet startar. Det handlar ju om att hjälpa svenska folket att ställa om, få till elektrifiering och få till bättre system som kan hjälpa människor i plånböckerna. Då är frågan om man har tänkt på att de här pengarna borde spenderas innan utbetalningarna kommer. Hur ska man göra det?

Slutligen undrar jag vad det är med den här styrmedelsutredningen som gör att regeringspartierna inte kommer till skott. Vad är det vi inte förstår? Det här är egentligen grunden för att kunna debattera EU-lagstiftningen över huvud taget.

(Applåder)

I detta anförande instämde Joakim Järrebring, Sofia Skönnbrink och Anna-Caren Sätherberg (alla S).