Fru talman! Linus Sköld säger nu att han inte gav uttryck för åsikten att mobilanvändandet inte är ett problem. Men att stå här i Sveriges riksdag och raljant prata om att skolan inte ska vara en skyddad verkstad, att vi inte ska gå tillbaka till en skola som är som Jan Björklunds föräldrars skola, att det här är en icke-fråga och så vidare ger naturligtvis intrycket att Socialdemokraterna inte har förändrat sig en millimeter sedan den dagen då just Jan Björklund var skolminister och Socialdemokraterna hånade idén om mobilförbud i skolan.

Då handlade det väldigt mycket om att mobilerna störde undervisningen, och i dag har forskningen på området kommit mycket längre. Vi vet nu att det också leder till helt andra typer av problem, till exempel att barn sover alldeles för lite och att de har väldigt svårt att koncentrera sig. Mobiltelefonerna stör möjligheten till social samvaro, minskar barns fantasi och så vidare. Det finns mycket forskning på det här området.

Linus Sköld säger också att det faktum att vi kan jämföra och se att barn som går i skolor där man redan i dag har ett totalt mobilförbud använder mobiltelefonerna mindre - har mindre skärmtid - även hemma är ett argument för att lagstiftningen fungerar. Jag kan ju tycka så här: Om vi ser att det är på det sättet, borde då inte alla barn få den möjligheten? Borde vi inte påverka samhället på de sätt som vi faktiskt kan påverka samhället, det vill säga genom att se till att skoldagen av princip är mobilfri? Sedan ska rektorer naturligtvis kunna bestämma om avsteg från detta, men detta ska vara principen - just för att vi ser positiva effekter i de skolor som faktiskt har det på det sättet.

När det kommer till den andra frågan bereds den just nu i Regeringskansliet. Man tittar på just tilläggsdirektiv som rör den här frågan. Jag ser naturligtvis fram emot att också då ha en diskussion om detta med Socialdemokraterna.