Fru talman! Ledamoten ställer flera frågor, vilket är förståeligt eftersom det är 14 uppmaningar till riksdag och regering som ligger till grund för interpellationen. Jag tror att man skulle kunna ha en interpellationsdebatt per uppmaning, fru talman, så jag kommer att gå igenom några av frågorna som ställs, och jag ber om respekt för att tidsutrymmet inte medger att jag går in i varje fråga i den detalj som den kanske hade förtjänat.

När det gäller punkt 9, som handlar om att främja cirkulära byggmaterialflöden genom att låta Naturvårdsverket tillsammans med industrin ta fram materialspecifika kriterier för relevanta materialströmmar som definierar när avfall åter blivit en produkt och som är en av de punkter som ledamoten utvecklar kring, är det så att Boverket genomför ett treårigt uppdrag att utveckla arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn. Myndigheten ska bland annat analysera hur återanvändning och återvinning av befintligt byggmaterial och befintliga byggnadsverk fungerar i dag. Boverket ska föreslå åtgärder för att främja cirkulärt byggande och cirkulär förvaltning och vid behov lämna nödvändiga författningsförslag. Det uppdraget ska redovisas senast den 20 december 2024, och det ligger nu på Boverket att arbeta med detta. Jag ser också framför mig att man kan ta in en del av de saker som branschen pekar på träffar samma sak.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Revideringen av byggproduktförordningen kan bidra till en utveckling av marknaden för återvunnet och återanvänt material och en samtidigt kraftigt minskad klimatpåverkan från byggprodukter. Den här förordningen förväntas bland annat möjliggöra harmoniserade testmetoder för återbrukade byggprodukter och att det blir obligatoriskt för producenter att redovisa byggprodukters klimatpåverkan. Den reviderade byggproduktförordningen förväntas bland annat innebära krav på byggmaterialproducenter att deklarera produkters klimat- och miljöegenskaper, vilket också är något som kan göra att vi får ett bättre resursutnyttjande och en bättre cirkularitet.

På det temat, fru talman, ligger också att nyttja befintligt bestånd mer effektivt. Det finns säkert fler åtgärder som man skulle kunna vidta, men den planeringsstimulans som vi har i budgeten ser jag som ett viktigt och välkommet initiativ för att underlätta och möjliggöra för ändringar i detaljplaner som i dag kanske hindrar att man nyttjar kontor och lokaler som bostäder.

Regeringen anser vidare att statens roll gällande politiken för energieffektivisering i huvudsak bör bygga på energimarknader där styrmedel syftar till att korrigera marknadsmisslyckanden, främst externa effekter och brist på information, men även beteenderelaterade hinder.

Energimyndigheten har vid tre tidigare tillfällen fått i uppdrag att utreda behovet och konsekvenser av olika sätt att utforma ett kvotpliktssystem för energibesparing. Myndigheten har kommit fram till att ett sådant system inte bör införas i Sverige, bland annat på grund av att styrmedlet inte bedöms samhällsekonomiskt effektivt då det inte anses korrigera för något marknadsmisslyckande som inte andra styrmedel redan syftar till att korrigera.

Det är en del i detta. Detta ligger inom ett annat statsråds beredningsområde, men det är förstås angeläget att se hur man också kan höja standarden i områden genom nödvändiga renoveringsinsatser samtidigt som man energieffektiviserar. Det är någonting som vi kan fortsätta att diskutera.

Jag ser att min talartid håller på att ticka ut. Jag vill därför återgå till själva el- och energibehovet. Det kommer att vara viktigt med mer el, både nu och sedan, och därför är det viktigt att kunna ha två tankar i huvudet samtidigt.