Fru talman! Vi står just nu i ett klimatnödläge. Enligt vad man kunnat uppmäta var 2023 troligen världens hittills varmaste år. Med de åtgärder som finns på plats i dag går vi mot en uppvärmning på 2,5-3 grader, vilket kommer att göra delar av jorden helt obeboeliga. Vi kan inte tveka; vi behöver göra allt för att förhindra detta. Arbetet behöver göras nu och inte sedan, vilket kan vara ett av svaren när det gäller kärnkraftsmotståndet.

Statsrådet lyfter fram ett antal punkter som jag kan hålla med om är relevanta och viktiga för att minska miljö- och klimatpåverkan från just byggsektorn. Själv är jag till exempel förtjust i både fossilfria arbetsmaskiner och omvandling av tomma kontor till bostäder, något som också nämndes i svaret.

Mer intressant är kanske åtgärder som statsrådet glider över lite snabbt eller kanske helt utelämnar. En viktig punkt som lyfts i färdplanen är energieffektivisering. Genom att bygga energismart och genom energirenoveringar skulle vi kunna spara energi motsvarande flera kärnkraftsreaktorer, energi som skulle kunna användas där den behövs bättre i dag. Det är någonting som skulle kunna göras ganska snabbt och som också skulle kunna ge väldigt stor effekt.

I färdplanen föreslår man ett införande av ett energieffektiviseringsbeting i sektorerna bostäder och service. Miljöpartiet skulle vilja ha en nationell handlingsplan för energieffektivisering just i bostäder och lokaler men också ett ökat stöd för effektiva energieffektiviseringsåtgärder. Det här är en väldigt viktig fråga. EU kommer nu med nya krav på Sverige, och det kommer att krävas tydlig styrning från regeringen för att minska energianvändningen inom fastighetssektorn i den takt som krävs. Detta är åtgärder som är bra för de flesta av oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En annan viktig fråga som lyfts fram är hur våra skattepengar används och att offentliga investeringar ska komma med klimatkrav, något som även statsrådet tog upp. Det här borde vara en självklarhet i alla upphandlingar och alla investeringar. För att näringslivet ska kunna göra investeringar som styr mot klimatnytta behöver ju någon köpa deras tjänster, och våra skattepengar ska inte stötta den teknik som håller oss kvar i gammal fossil teknik när det finns bättre alternativ. Och tekniken finns när vi ställer rätt krav. Vi investerar och upphandlar för mångmiljardbelopp inom offentlig sektor, och därför är det viktigt att ställa krav och se vad vi får för pengarna. Det är hög tid att föra in klimatkrav inom all offentlig upphandling.

Sist men inte minst vill jag verkligen lyfta fram frågan om klimatbättre byggmaterial med tyngdpunkt på resurssmarthet, återbruk och återvinning av material. Det här är en fråga som handlar både om att spara resurser och om att minska klimatutsläppen. Jag lyfte i mitt tidigare inlägg fram att byggsektorn är en stor avfallsproducent. Statsrådet Carlson lyfter själv fram att omvandling av byggnader har fått ett stöd, men ett större antal åtgärder skulle behöva införas för att få igång en bättre hantering av både byggnader och byggmaterial för att vi ska få den klimatvinst vi behöver. Färdplanen föreslår några av dessa, men vi behöver många fler än så.

Alla dessa olika åtgärder behövs och många fler därtill. Baserat på det vill jag fråga bostadsministern vad han tänker om de här frågorna som i branschens färdplan lyfts fram som oerhört viktiga. Hur ska vi arbeta vidare för att minska vår energianvändning inom bostads- och byggsektorn? Kommer regeringen att använda sig av klimatkrav vid offentliga investeringar framöver? Vilka åtgärder vill statsrådet prioritera runt återbruk och återvinning av byggmaterial? Kommer regeringen att införa gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan efter att förslaget varit ute på remiss?

Det här är frågor som inte är särskilt tydliga i regeringens egen klimathandlingsplan.