Fru talman! Jag tackar ledamoten för engagemanget.
Jag noterar önskan om en beredning för att se åtgärderna. Det viktigaste är ju att åtgärderna syns ute i verkligheten, så att man kan lita på tåget igen. Det är därför som vi har lagt i högsta växeln och i arbetet med uppdraget till Trafikverket att ta fram inriktningsunderlaget är glasklara med att det nu är viktigt att prioritera upp underhållet. Det har också motsvarat förväntningarna i det uppdrag som Trafikverket har levererat. I inriktningsunderlaget är återtagande av eftersatt underhåll med i alla scenarier.
Ledamoten frågar på hur lång tid underhållsskulden ska betalas av. Det beror på vad beslutet sedan kommer att landa i här i riksdagen. Jag kan inte föregripa det. Remisstiden pågår fortfarande, så synpunkterna inhämtas. Jag har den här veckan haft remissmöten med alla regioner i landet och med en stor del av näringslivets och civilsamhällets aktörer, som har fått ge inspel på processen och arbetet framåt. Klart är att behoven är mycket stora. Och alla instämmer i vad ledamoten och jag lyfter fram här i kammaren i dag, fru talman, nämligen att underhållet behöver prioriteras.
Det som Trafikverket själva skriver i inriktningsunderlaget är att av den stora skulden på 92 miljarder bedömer man att man bara kan beta av 12 miljarder om året med de metoder som man nu använder för att samtidigt kunna hålla trafik öppen för arbetspendling och godstrafik. Det är i det ljuset man ska se det uppdrag som regeringen har gett till Trafikverket att stärka beställarförmågan och öka underhållet. Det ska inte ska påverka tid i spår på samma sätt som det gör i dag, utan man ska kunna jobba med effektiva banarbeten. Det finns goda exempel på detta även i svenska företag och i andra länder i EU som vi noga följer och som vi har gett Trafikverket i uppdrag att ta intryck av och faktiskt omvandla i praktiken.
Vad får det för konsekvenser här och nu? Precis som ledamoten pekar på finns ju problemen i dag, i år. Därför har det varit väldigt angeläget för mig att efterfråga ett arbete som inte ligger långt fram i tiden utan ger effekt så snabbt som möjligt. Trafikverket pekar i delredovisningen av regeringens uppdrag på ett par åtgärder, exempelvis strategiska växelbyten och reservdelsberedskap. Detta är inte minst kopplat till de stora städerna i Sverige, för om det korkar igen där påverkar det stora delar av landet. Det visade sig även i det här uppdraget hur ett stopp i Borlänge får konsekvenser hela vägen från Malmö upp till Malmbanan. Det är ju ett sammanhållet system. Därför är det viktigt att ha en ökad operativ förmåga nu. Anläggningstillförlitligheten behöver öka redan på kort sikt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Många av de förbättringsförslag som Trafikverket pekar på kommer att ta tid att implementera. Detta är problem som har byggts upp under lång tid, så man behöver arbeta med det som är långsiktigt viktigt men också med det som kan ge effekt redan i år och på kort tid. Därför är det så viktigt med samverkan i branschen och med aktörerna. Det ligger mycket tydligt utpekat i arbetet.
Det är inte bara infrastrukturen i sig som orsakar de förseningar som vi har sett. Under en tioårsperiod är det järnvägsföretagen själva som står för cirka 30 procent av förseningarna. Andelen förseningar på grund av olyckor och tillbud har varit nästan lika hög, cirka 26 procent, och infrastrukturen står för 21 procent. Vi behöver jobba med alla de här delarna för att man ska kunna lita på tåget i Sverige.