Fru talman! Jag vill tacka Anna Lasses för engagemanget. Det är uppenbart att mer behöver göras för att säkra järnvägen och stärka framkomligheten, tillförlitligheten och robustheten. Precis som jag sa i det svar som jag nyss läste upp gör regeringen här flera olika saker. Vi har varit väldigt tydliga i det beslut som låg till grund för Trafikverkets inriktningsunderlag med att underhållsskulden nu ska börja betalas av. Vi måste ta igen eftersatt underhåll. Detta är något som har prioriterats ned under decennier, oavsett regeringarnas politiska färg. Nu gäller det att ta ansvar för att vi ska ha en bättre fungerande infrastruktur på järnvägssidan och vägsidan framöver. Underhållsskulden på järnväg är, precis som ledamoten säger, över 90 miljarder kronor. I uppdraget har Trafikverket haft med detta. De har i alla scenarier som de presenterat, oavsett vilken ramnivå riksdagen slutligen kommer att besluta om, tagit med att återta eftersatt underhåll. Det är en förutsättning och en grundsten i det fortsatta arbetet med den nationella planen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att avbryta arbetet med stambanor för höghastighetståg, har Riksrevisionen i sin granskning konstaterat, minskade inteckningen i framtida investeringar med 162 miljarder kronor. Jag menar att det var ett nödvändigt beslut för att ha möjlighet att prioritera exempelvis underhållet och andra trimningsåtgärder och investeringar som kan höja funktionaliteten på kort sikt, så att vi snabbare får en järnväg man kan lita på i Sverige. Detta om den nationella planen.

När det gäller det uppdrag som vi har gett till Trafikverket - det kallas ibland punktlighetsuppdraget och handlar om att stärka robusthet och tillförlitlighet redan nu - har man delredovisat det som jag läste upp. Här handlar det om flera saker. En del handlar om att öka innovationsgraden och lärandet, att använda digitala hjälpmedel och att inte bara få mer pengar till underhåll utan också mer underhåll för pengarna. Det handlar om att skapa attraktivare affärer för Trafikverket som kund och för leverantörerna och att utveckla incitament när det gäller tillförlitlighet, så att exempelvis underhåll som påverkar tid i spår ska vara en viktig faktor när man skriver kontrakten.

Allt detta låg på bordet när alliansregeringen satt vid makten. Då tillsatte den dåvarande infrastrukturministern och regeringen en utredning som syftade till ökad koll på anläggningen och förbättrat underhåll, så att man skulle kunna underhålla mer utan att påverka exempelvis arbetspendling och godstrafik.

Den utredningen skrevs av. Man vidtog inte alla de åtgärder som låg till grund för utredningen. Flera av dem har regeringen nu plockat upp. Det handlar om att få mer pengar till underhåll men också mer underhåll för pengarna. Allt detta jobbar vi nu med, och vi har gett Trafikverket i uppdrag att jobba med det även i väntan på en ny nationell plan.

Jag håller med om att det här är angeläget, och det är något som är högt prioriterat. Det som ledamoten lyfte fram, att det fanns 750 miljoner kronor som i praktiken inte kunde omvandlas till underhållsåtgärder utan gjorde mer nytta på vägsidan, annars hade de brunnit inne, synliggör att det behöver bli en ännu högre och bättre produktion av underhållet. Det är väldigt angeläget och någonting som vi följer noga.