Fru talman! Det behövs pengar för att vi ska kunna förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, och där ingår såklart våld i unga relationer. Den här regeringen avsätter mer pengar i sin budget än vad tidigare regeringar har gjort gällande det sjätte jämställdhetspolitiska delmålet: mäns våld mot kvinnor, som inkluderar de här områdena.

För 2024 har vi avsatt 600 miljoner kronor. Detta är såklart pengar som går dels till civilsamhället, dels till forskning, dels till kommuner och regioner - olika aktörer som är helt nödvändiga pusselbitar i det här arbetet. Civilsamhället är en helt avgörande pusselbit. Detta är inte någonting som politiken kan lösa helt själv. Inte heller våra myndigheter eller våra kommuner och regioner kan göra det. Ingen ensam aktör kan vända utvecklingen och lösa problemet, utan alla aktörer är helt nödvändiga i arbetet. Vi behöver ha finansiering till alla dessa aktörer.

Jag kan bara fullständigt instämma i det som har sagts gällande ungarelationer.se och deras väldigt viktiga arbete. Jag vet att de gör en otrolig insats i arbetet med att förebygga och bekämpa våld i unga relationer och att de har den kompetens som krävs för att kunna hantera frågan på bästa sätt. Det är just utifrån att vi behöver sätta ett riktigt viktigt fokus på organisationer som jobbar med unga relationer som vi inom regeringen har ett arbete med att se hur vi kan säkra upp den delen bättre än vad som hittills gjorts för att vi ska kunna få alla pusselbitar på plats.

Utöver finansiering arbetar regeringen också med konkreta åtgärder för att komma åt den här problematiken. I mitt förra inlägg pratade jag om strypvåldet bland unga. Jag vill uppehålla mig lite där, för det är någonting som bekymrar mig väldigt mycket.

När vi tittar på statistiken ser vi att året har börjat oerhört mörkt, med tolv misstänkta mord på kvinnor och flickor bara under årets första tre månader. Det är såklart väldigt nedslående. Om vi tittar över tid ser vi generellt en nedåtgående trend när det gäller det dödliga våldet mot kvinnor, men vi ser inte den trenden i unga relationer. Vi ser en tydlig linje vid 25 år; för dem som är under 25 år ser vi en ökad risk att utsättas för dödligt våld.

Det finns en rapport från Karolinska institutet som visar att just strypning är det vanligaste tillvägagångssättet vid dödligt partnervåld och att det är dubbelt så hög risk för yngre kvinnor att dödas genom strypning som för kvinnor som är äldre än 25. Jag är därför glad att regeringen som en av många åtgärder har gett Rättsmedicinalverket i uppdrag att kartlägga och sammanställa befintlig kunskap om strypvåld, inklusive när det förekommer i sexuella sammanhang. Rättsmedicinalverket ska dels förbättra myndighetens interna kunskapsuppbyggnad, dels sprida kunskapen till rättsväsendets myndigheter. Det här tror jag är en viktig åtgärd för att komma åt det allvarligaste våldet i unga relationer.