STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Jag förstår verkligen att detta är ett sätt att tänka nytt. Som jag nämnde i mitt förra inlägg avsatte regeringen 731 miljoner kronor för att få fritidskortet på plats och möta de problem som Jakob Forssmed själv tog upp här. Pengarna har dock hitintills brunnit inne, och reformen har uteblivit. Detta har alltså inte bidragit till att få ett enda barn till i rörelse.

I april 2023 gav regeringen fem myndigheter i uppdrag att förbereda införandet av fritidskortet, och nu har myndigheterna återkommit med sina rapporter.

Försäkringskassan fick uppdraget att utreda och förbereda förvaltningen av ett utförarregister, det vill säga ett register över föreningar där fritidskortet kan användas. De skriver i sin rapport att de i nuläget beräknar kostnaderna till runt 700 miljoner kronor bara de första åren. I E-hälsomyndighetens rapport från januari står att kostnaderna för övriga myndigheter som arbetar med fritidskortet, alltså E-hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Kulturrådet och MUCF, beräknas bli 239 miljoner kronor för de första åren. Sammanlagt pratar vi om myndighetskostnader på närmare 1 miljard kronor. Då pratar vi alltså inte ens om själva reformen - det som ska nå ut till barn och unga.

Det är häpnadsväckande siffror. Fritidskortet riskerar att bli en enormt dyr satsning som inte ger de effekter som regeringen och Jakob Forssmed hoppas på eller de förändringar som Jakob Forssmed själv nämnde nyss. Dessa pengar måste ju tas från någonstans. Det handlar om närmare 1 miljard kronor. Varifrån ska de tas? Kommer satsningen på fritidskortet att göra att man tar pengar från generella satsningar på idrotten? Kommer det att bli långsiktiga neddragningar på statens stöd till idrotten? Behöver idrottsrörelsen vara orolig?

Vi pratar om 700 miljoner för själva reformen, i alla fall som man har räknat på det hela hittills. Till det kommer närmare 1 miljard i byråkrati. Jag kanske har fel, men om jag räknar rätt innebär detta följande: För varje medlemskap som reformen ger stöd till vaskas ett medlemskap på grund av kostnader för byråkrati. Dessa pengar hade kunnat användas på ett helt annat sätt. De hade kunnat användas för att nå barn och unga i socialt utsatta områden, för att bygga fler anläggningar och för att ge de små föreningarna möjlighet att ägna sig åt annat än till exempel administrativa bördor, som detta förslag också kommer att innebära.

Jag undrar verkligen om det var detta - att vi skulle få kostnader på närmare 1 miljard kronor bara för byråkrati - ministern såg framför sig med denna reform.