Herr talman! Justitieministern brukar ofta helt korrekt säga att politik är en avvägning av olika målkonflikter. I detta ligger också att väga olika kostnader mot varandra.

I ESO-rapporten gör man ju den tydliga rekommendationen att man ska göra en kostnadsuppskattning med plus och minus, men man ska också ha som utgångspunkt att när vi har relativt hårda straff för mindre allvarliga narkotikabrott innebär det en kostnad. Det är en kostnad för till exempel Polismyndigheten, som skulle kunna lägga resurserna på att rikta in sig på dem som är högre upp i näringskedjan. Man skulle kunna rikta in sig mer på Helsingborgs hamn, dit det kommer båtar från Sydamerika och där man gör stora beslag. Det är många lastbilar som passerar gränserna till Danmark, Norge och Finland. Detta skulle man kunna göra i stället för att rikta in sig på de mindre. Att göra en utvärdering hade varit hjälpsamt politiskt och även för Polismyndigheten, som har att hantera detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Narkotikan är tveklöst en viktig del av gängens intäkter. Justitieministern hänvisar till att man uppskattar att det är en femtedel globalt sett. Det är naturligtvis en ansenlig del, även om det innebär att 80 procent alltså är annat. Det är en stor tårtbit, även om gängen har mycket andra intäkter också.

När vi hade budgetdebatt i kammaren nämnde jag att en åtgärd som skulle kunna minska gängens intäkter vore att titta på den danska modellen, där man har förskrivning för heroinmissbrukare, så att de mest utsatta i samhället inte ska behöva vara i kriminalitet eller prostitution för att finansiera missbruket. Naturligtvis ska det också ske i kombination med bättre missbruksvård. Detta är ett konkret förslag om att man ska titta på sådant som faktiskt skulle minska gängens intäkter från narkotikan.

Herr talman! Längre tillbaka kanske det var en ståndpunkt mer till vänster att inte ha en repressiv attityd i de här frågorna. Men den senaste tiden är det värt att notera att allt fler aktörer även till höger vill att man ska se den här frågan på ett mer allsidigt sätt.

Det finns ledarsidor där man har intagit sådana ståndpunkter - det finns även andra aktörer. Det kan nämnas att aktörer som Folkhälsomyndigheten och Sveriges Kommuner och Regioner förespråkar att man ska tillsätta en utredning och se över vilka effekter kriminaliseringen har fått, just för att detta har varit under en längre tid. Det går inte att se tydligt att beteenden har ändrats och att det har blivit de effekter som man faktiskt hade när detta infördes på 1980-talet.

Jag tycker, herr talman, att det är hög tid att lyssna på dessa aktörer och även att titta på den utredning som kom i höstas - en utredning med namnet Vi kan bättre!. Jag tycker, herr talman, att vi kan bättre. Vi borde faktiskt undersöka de saker som man rekommenderar där.