Herr talman! Tack, justitieministern, för att du vill diskutera de här jätteviktiga frågorna med oss denna fredagsförmiddag!
Fredagen är ju för många den sista dagen på arbetsveckan, och det är nog många som nu ser fram emot helg. Men för många kvinnor och barn är fredagen den värsta dagen i veckan. Det är då som kanske fredagsölen knäpps och kontrollerande beteenden och hotfulla och nedvärderande kommentarer haglar.
Någon heltäckande definition av psykiskt våld finns inte, men det kan röra sig om upprepade kränkningar eller att skämma ut den utsatta inför andra. Förövaren är ofta manipulativ, och det är vanligt att offret till slut börjar tro på det som förövaren säger. Det kan rikta sig mot allt det som definierar personen, som föräldraförmågan, intelligensen, humorn eller sexualiteten. Ofta handlar det om att ta kontroll över och inskränka den utsattas livsutrymme och sociala relationer.
Det kan också handla om ekonomiskt våld, precis som Åsa Eriksson berättade. Därför tycker jag att det är bra att vi kan debattera detta i samma debatt här i kammaren i dag.
Psykiskt våld är med dagens lagstiftning väldigt svårt att komma åt. Det försätter kvinnor och barn i en ytterst sårbar situation.
En orsak till att psykiskt våld inte uppmärksammas tillräckligt kan vara att riskerna med våldet underskattas. Forskning visar dock att allvarligt psykiskt våld, i form av exempelvis hot och kontrollerande beteende, kan få liknande negativa hälsokonsekvenser som fysiskt våld - PTSD, depression, självskadebeteende och fysisk ohälsa.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Riksdagsledamoten Sofia Amloh och jag hade en givande dialog med justitieministern om denna fråga i kammaren förra året. Då upplevde jag att vi var överens om att det är angeläget att hitta en väg framåt för att bättre kunna stoppa förövaren och säkerställa våldsutsattas trygghet och rätt till frihet. Därför, herr talman, måste jag erkänna att jag blev mycket besviken när jag såg regeringens propositionslista för 2024 och bjöd då in till interpellationsdebatt igen för att fråga om arbete med en proposition pågår i Justitiedepartementet.
Sedan vi debatterade den här frågan förra året har tyvärr mäns våld mot kvinnor aktualiserats ytterligare. År 2024 är hittills ett väldigt mörkt år då minst 13 kvinnor har mördats.
Men vi vet också mer i dag än vi gjorde förra året. Den 31 januari släpptes Socialstyrelsens skade- och dödsfallsutredningar för 2022-2023. Sammanställningen av utredningarna presenteras vartannat år, och nytt för årets rapport är att man har kunnat se en allvarlig koppling mellan psykiskt och fysiskt våld.
Det finns flera ärenden där det enbart förekommit psykiskt våld innan ett mord begåtts. Här finns en tydlig brist i samhällets skyddsnät. Rapporten visar att när brottsoffer berättat om psykiskt våld, som kontrollerande och nedvärderande beteende eller att gärningsmannen förföljt och hotat brottsoffret efter en separation, har detta tyvärr inte tagits på tillräckligt stort allvar. Riskerna med psykiskt våld har underskattats. Det framkommer också i rapporten att våldsutövandet sällan uppmärksammas.
Jag förstår att justitieministern och departementet behöver göra viktiga avväganden med propositionen, dels för att säkra rättssäkerheten, dels för att säkra att lagstiftningen får avsedd effekt. Men därför vill jag fråga om vi skulle kunna få lite tydligare besked från justitieministern om huruvida han anser att det är angeläget att få på plats en väl avvägd lagstiftning gällande kriminalisering av psykiskt våld och om hur arbetet på departementet faktiskt ser ut.
(Applåder)