Fru talman! I dag är vi i kammaren för att tala om motionsbetänkandet Samhällets krisberedskap. Jag vill yrka bifall till utskottets förslag till beslut, det vill säga avslag på alla yrkanden.

Världen är mer osäker och orolig än på länge, och oförutsägbarheten ökar. Vi behöver vara lite om oss och kring oss helt enkelt. Det behövs övergripande och genomgripande reformer för att stärka vår krisberedskap.

Samhällets krisberedskap kan beskrivas som förmågan att förebygga, motstå och hantera krissituationer. Då den nuvarande regeringen, med den första ministern för civilt försvar sedan Gösta Bohmans tid, verkligen lagt fokus på detta är det nu en hel del på gång, men det behövs såklart mer. Vi behöver alla ta vårt ansvar.

Jag är väldigt glad att regeringen i dag tillsammans med Sverigedemokraterna har gått ut med att det blir ytterligare 385 miljoner kronor i en extra satsning i budgeten för i år.

Det handlar om följande:

60 miljoner till stärkt cybersäkerhet.

Höjd förmåga hos myndigheterna inom det civila försvaret.

30 miljoner kronor för att höja förmågan hos SOS Alarm.

20 miljoner för att ytterligare stärka beredskapen inom dricksvattenförsörjningen. Vatten är ju en förutsättning för att få en bra livsmedelsförsörjning i Sverige till oss alla.

30 miljoner till det statliga forskningsinstitutet Research Institutes of Sweden för att investera i mätteknisk verksamhet.

50 miljoner för att stärka lagerhållningen och höja förmågan i sjukvården.

25 miljoner för satsningar på prioriterade åtgärder för Sveriges transportinfrastruktur.

130 miljoner för bland annat fler nationella förstärkningsresurser. Det kan till exempel handla om för brandbekämpning, reservkraft samt sanering och indikering av farliga ämnen.

Stärkt skydd av civilbefolkningen. Det blir ytterligare 10 miljoner för upprustning av Sveriges skyddsrum. Här har kriget i Ukraina visat att civil infrastruktur och civilbefolkningen kan bli måltavlor. Därför är detta naturligtvis ytterligare ett väldigt bra och välkommet förslag.

De här satsningarna känns riktigt bra.

Även införandet av civilplikten som är gjord i år är viktig för vår krisberedskap. En aktivering av civilplikten innebär att vi i Sverige får bättre möjlighet att planera och förstärka personalförsörjningen inom specifika verksamheter. På det sättet säkerställs att rätt person finns på rätt plats i totalförsvaret.

MSB har ansvaret för att utreda personers möjligheter att skrivas in för civilplikt inom räddningstjänst. De personer som kan skrivas in för civilplikt ska genomföra en repetitionsutbildning, och därefter kommer Plikt och prövningsverket att krigsplacera dem. Förhoppningsvis ska omkring 300 personer kunna utbildas under 2024. Det är naturligtvis också väldigt bra.

Fru talman! Sverige ska vara väl rustat att möta framtidens kriser oavsett om det handlar om pandemier, avbrott i försörjningskedjor eller klimatrelaterade händelser som skogsbränder och översvämningar, eller i värsta fall krig. Rustar vi för krig så klarar vi kris.

Här har vi alla ett ansvar. Rusta dig så att du klarar dig i minst sju dagar utan stöd från samhället. Se till att du har vatten, mat, värmekälla, en vevradio, eventuella mediciner och annat som du tycker att du kan behöva.

Det är alltså tid för handling, precis som Försvarsberedningen säger i sin rapport Kraftsamling som kom i december. Man behöver inte vara rädd, men man behöver vara förberedd. Och är man inte förberedd, ja, då är man helt enkelt oförberedd. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).