Fru talman! Vi debatterar nu samhällets krisberedskap. Vad är en kris? De senaste åren har vi sett mängder med kriser som verkligen har drabbat oss, till exempel pandemin, stora naturkatastrofer och andra saker som har varit påfrestande för samhället i stort.

Krisberedskapen ska finnas, och finns, i hela landet och blir mer och mer aktuell när saker och ting förändrar sig i vårt samhälle. Krisberedskapen är en del av vårt civila försvar, som just nu är under stark uppbyggnad, vilket Försvarsberedningen föreslog i sin förra rapport Kraftsamling. När det gäller uppbyggnaden av det civila försvaret, där vi ju också självklart vill försöka få med och stärka samhällets krisberedskap, kan vi dra stora och viktiga lärdomar av det fantastiska arbete som görs i Ukraina.

Jag kommer under mitt anförande att prata om klimatomställning, kustbevakning och Rakel, blåljusnätets system.

Klimatomställningen ställer nya krav på hela samhället. Även om den globala medeltemperaturökningen begränsas till under 2 grader kommer klimatförändringarna att ha en stor påverkan eftersom Sveriges temperatur väntas stiga mer än det globala genomsnittet. Detta leder i sin tur till oftare återkommande extremväder såsom värmeböljor, skyfall och mer snö. Det har vi sett den här vintern när snön verkligen har ställt till det och drabbat människor på många håll i landet. Det handlar om ökad risk för översvämningar, skogsbränder, olika ras och höjda vattennivåer.

För en effektiv och pragmatisk krisberedskap måste klimatförändringarna och deras konsekvenser för livsförutsättningar och ökade sårbarheter tas med i analys och utförande inom olika myndigheter i deras arbete. Insatsberedskapen vid naturkatastrofer måste öka för att säkra bland annat dricksvatten och skydd mot översvämningar. Den nationella klimatanpassningsstrategin måste uppdateras och även inkludera totalförsvaret och krisberedskapen. Arbetet med förebyggande och förberedande åtgärder måste därför stärkas. Det innefattar bland annat översyn av va-system, dricksvattenförsörjning, risken för skogsbränder och åtgärder mot översvämningar.

Fru talman! Kustbevakningen är en del av totalförsvaret och vår krisberedskap. Centerpartiet anser att Kustbevakningen är en viktig resurs för hela landet.

Kustbevakningen har många viktiga uppgifter kopplade till exempelvis gränsbevakning, miljöövervakning, bekämpning av oljeutsläpp och räddningstjänst till havs. Men myndigheten har inte alltid kunnat ha en tillfredsställande beredskap och närvaro till sjöss, och patrulleringar har emellanåt faktiskt behövt ställas in, vilket leder till sämre möjligheter att genomföra all den verksamhet myndigheten har att genomföra. I dag kan till exempel miljöräddningsberedskapen inte upprätthållas i förhållande till den hotbild som finns och som vi även har sett under senaste tiden. Minskad miljöberedskap till sjöss innebär också försämrade möjligheter att utföra myndighetens övriga uppdrag inom brottsbekämpning och kontroll.

Om beredskapen inte kan upprätthållas kan vi hamna i en situation där det dras ned på den lokala närvaron, vilket i sin tur kanske skulle innebära en centralisering av Kustbevakningen. Ur ett hela-landet-perspektiv med lika tillgång till trygghet och säkerhet för alla i vårt land föreslår Centerpartiet att åtgärder vidtas för att den decentraliserade och lokala organisation som Kustbevakningen har i dag vidmakthålls och stärks.

Fru talman! Centerpartiet anser att svensk räddningstjänst behöver utvecklas för att alla som bor i Sverige, både i städer och på landsbygden, ska ha samma rätt till trygghet och säkerhet och tillgång till ett likvärdigt skydd. Under många år har det varit svårt att rekrytera deltidsbrandmän på landsbygden. MSB, i samarbete med Sveriges Kommuner och Regioner, bör göra mer för att lyfta fram de kommuner som lyckats bredda sin rekrytering för att andra ska kunna göra detsamma. Regeringen behöver ta större ansvar för att kommunerna har de nödvändiga rättsliga verktygen och att stödet till kommunerna ökar genom fler utbildade brandmän runt om i landet.

Utbildning av räddningstjänstpersonal sker i dag främst genom MSB:s olika utbildningar. Det är viktigt för likvärdigheten i landet att utbildningar inom räddningstjänsten ges i en omfattning som motsvarar kommunernas behov av både deltids- och heltidspersonal. Det kan fortsättningsvis krävas förstärkningar för att möta kommunernas behov av fler utbildade personer. Räddningstjänsten är återigen en sådan del som vi ser har betytt mycket i Ukraina och som kommer att betyda mycket framöver. Där kan Sverige verkligen lära sig något.

Drönare har blivit ett allt viktigare verktyg för räddningstjänsten inför och vid en insats för att snabbare och smidigare få överblick över ett potentiellt insatsområde och lokalisera en olycksplats i ett område utan mobiltäckning eller kanske få kontroll över en skogsbrand. Drönare kan också förses med hjärtstartare och potentiellt nå en person med hjärtstopp snabbare än vad en utryckande brandbil hade kunnat göra. I dagsläget omgärdas dock möjligheten att använda drönare för räddningstjänsten av alltför mycket byråkrati och höga kostnader.

Fru talman! Radiokommunikationsnätet för blåljusmyndigheter och samhällets krisberedskap, Rakel, är föråldrat. Sverige behöver därför ett nytt kommunikationssystem som är mycket robust och säkert och där staten har rådighet. Systemet behöver kunna fungera oberoende av funktioner i andra länder och anpassas till en snabb teknikutveckling. Utgångspunkten ska vara en lösning mellan staten och en eller flera kommersiella mobiloperatörer med hänsyn till det säkerhetspolitiska läget i omvärlden. Systemet måste kunna hantera mobil datakommunikation och tjänster för mobildata till användarkretsen. Arbetet med ett uppdaterat Rakelsystem påbörjades inom ramen för januariavtalet under förra mandatperioden och måste drivas igenom under den här mandatperioden.

Fru talman! Jag vill sammanfatta det jag har pratat om med att Centerpartiet vill att svensk räddningstjänst ska stärkas och utvecklas så att människors tillgång till trygghet stärks och blir likvärdig runt om i hela landet, att rekryteringen av deltidsbrandmän ska ses över och att MSB ska ha en större samordnande roll i rekrytering och utbildning. Vi vill också att det ska bli enklare och billigare för räddningstjänster att använda drönare i krissituationer och att blåljusmyndigheter i hela landet ska ha tillgång till robust elektronisk kommunikation. Detta arbete pågår och måste slutföras.

Att stärka krisberedskapen är inte något som myndigheterna och staten kan göra själva. Jag skulle vilja lyfta fram den absolut viktigaste delen, och det är civilsamhället. Det är vi, allihop tillsammans, som bygger en stark krisberedskap. Två saker är oerhört viktiga för att vi ska klara av en kris: samlingslokaler och studieförbund. Det handlar om att folkbilda om hur man klarar en kris och hur vi tillsammans kan vara med och lösa en kris.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation nummer 4.