Herr talman! Det är företagaren som säljer en vara eller tjänst som betalar mervärdesskatten, den så kallade momsen, efter att ha gjort avdrag för sin ingående moms. Tanken är att skatten ska föras framåt i varje led så att den till sist betalas av slutkonsumenten.

Målet är att reglerna på momsområdet ska vara enkla och tydliga och att den administrativa bördan för företagen ska vara begränsad.

I den svenska momslagen finns huvudregeln om en momssats på 25 procent. Dessutom finns det två lägre skattesatser - 12 procent och 6 procent. Ibland använder man, som vi har hört tidigare här, momsen för att gynna vissa verksamheter. Till exempel är momsen på böcker 6 procent.

Moms är en effektiv skatt som bör värnas som intäktskälla för staten - det kan vi alla vara överens om. Utgångspunkten bör vara att man ska använda normalskatten i högre grad. Då skulle momssatsen bli lägre än dagens 25 procent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Bland annat har Riksrevisionens utredning om den nedsatta livsmedelsmomsen visat att det inte är ett effektivt sätt att stödja barnfamiljer och låginkomsthushåll. Vi kristdemokrater tror fortsatt att ett höjt bostadsbidrag för de ekonomiskt utsatta barnfamiljerna är mer träffsäkert för att stödja dessa grupper. Det är i regel ensamstående mammor som har ett lågavlönat jobb som sliter för att få dagen att gå ihop. Vi är därför glada att regeringen fortsätter prioritera det förstärkta bostadsbidraget till Sveriges mest utsatta barnfamiljer.

Herr talman! Som tidigare har nämnts värnar Kristdemokraterna normalmomssatsen och momsen som en effektiv skattekälla. Det är alltid lätt att hitta anledningar till undantag och särlösningar inom momsområdet, men det är sällan den fördelningspolitiskt mest effektiva metoden. Även om syftet en gång i tiden var att underlätta har det i verkligheten ofta blivit precis tvärtom. Konsekvensen är ett illa genomtänkt regelverk som skapar gränsdragningsproblematik såväl för företag som för organisationer. De senaste 30 årens undantag i momssystemet har skapat asymmetri, och de framstår som ologiska.

De olika momssatserna, de många undantagen och undantagen från undantagen är en ständig källa till huvudvärk för såväl företagare som organisationer. Indirekt drabbar det naturligtvis slutkonsumenterna, privatpersonerna. Det finns också ett annat problem, och det är att skattesystemet blir inkonsekvent. Det gör att förtroendet för skattesystemet kan minska, och det är skadligt för vårt samhälle.

Herr talman! Vi har tidigare pratat om bostadsmarknaden. Där betalar inte hyresgäster moms. Det är en ordning som i grunden har ett gott syfte. Men detta har fått stora negativa konsekvenser, både för civilsamhället och för fastighetsägare. Tanken bakom momsfriheten när det gäller hyror framstår som sympatisk med det vällovliga syftet att hålla nere kostnaden för hyresgästen. Men i verkligheten finns det mycket som tyder på att systemet inte alls blir så.

Momsfri uthyrning leder nämligen till att fastighetsföretagen inte heller får dra av sin ingående moms, vilket innebär en fördyring för dem. Naturligtvis ser de till att få kostnadstäckning för detta genom att ta med det i sina kostnader och lägga det på hyran till slutkonsumenten.

Herr talman! I Sverige råder det stor bostadsbrist. Vi behöver få igång byggandet, inte minst av lägenheter. Ett sätt att vinna tid och att skapa ett effektivare användande av de bostäder vi redan har är att ombilda kommersiella verksamheters lokaler till privata bostäder. Men momsreglerna kring det gör att uthyrningen blir svår. Fastighetsägare har inget intresse av detta eftersom det innebär att de skulle få betala orimlig moms. De kan då inte längre dra av sin moms. Dessutom måste de rätta flera år tillbaka när det gäller den moms de redan har dragit av.

Andra konsekvenser som uppstår handlar om civilsamhället, som bedriver momsfri verksamhet. De har svårt att hitta lämpliga lokaler. Fastighetsägare kan inte hyra ut till momsfri verksamhet eftersom sådan verksamhet stoppar fastighetsägares möjlighet att dra av den ingående momsen.

Staten ska uppmuntra frivilligorganisationerna och den personliga idealiteten, inte sätta käppar i hjulen.

Även fristående skolors och förskolors möjligheter att hitta ändamålsenliga lokaler försvåras eftersom de driver en icke momspliktig verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Frågan om frivillig skattskyldighet vid uthyrning av lokaler har Kristdemokraterna länge drivit, och frågan bereds nu i Regeringskansliet. Vi hoppas att det i framtiden ska komma förslag och lösningar på problemet.

Herr talman! Jag som kristdemokrat vill också säga att jag är mycket glad att regeringen nu har tillsatt en utredning som ska titta på enklare momsregler för gåvor och försäljning av begagnade varor.

Syftet är att utreda om regelverket kan förenklas och bli mer förutsebart för att bland annat minska den administrativa bördan för berörda företag, vilket i sin tur kan bidra till att produkter används på ett mer effektivt och hållbart sätt.

Vi kristdemokrater tror att alla goda krafter behövs i samhället, och det är viktigt att underlätta för alla att göra gott. Vi har redan gåvoskatteavdraget för privatpersoner, men nu hoppas vi på att utredningen ska öppna för avdragsrätt även för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet och civilsamhället.

Jag passar på att påminna om ett seminarium i nästa vecka den 17 april som handlar om just dessa frågor.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)