STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Herr talman! Till att börja med vill jag yrka bifall till reservation 1 så att jag har det avklarat.

Herr talman! Sverige tillämpar nedsättningar av mervärdesskattesatser samt fullständiga undantag där mervärdesskatten helt utgår för vissa varor och tjänster. Grunden för detta är EU:s skattepolitik, som vi i Sverige sedan tidigare har valt att anpassa vår mervärdesskattelagstiftning efter. Detta medför dock vissa komplikationer för näringsliv och offentlig sektor, där både investeringar och välfärdstjänster kan utebli trots att avsikten har varit att utföra dessa. Följden av detta kan bli en sämre ekonomisk utveckling än vad som annars hade kunnat vara fallet, vilket i sin tur i förlängningen leder till uteblivna arbetstillfällen och sannolikt sämre internationell konkurrenskraft.

Det behövs en översyn av dessa system för en ökad grad av harmonisering. Men frågan om mervärdesskatt är komplex, och det kan fortsättningsvis ändå finnas områden med behov av nedsatt mervärdesskatt.

Systemet med differentierade mervärdesskattesatser medför vissa problem när det gäller gränsdragningar och definitionsfrågor, som i vissa fall kan upplevas som ologiska eller djupt orättvisa.

Inom turism- och besöksnäringen finns flera exempel på ologiska skillnader i mervärdesskatt. Ett sådant exempel är att den som åker lift i en skidbacke betalar 6 procent i moms på liftkortet. Men om man av någon anledning skulle vilja åka hundspann uppför backen i stället är momsen på samma resa 25 procent. Vill man sedan ta sig ett dopp i badhuset när man är klar i skidbacken är momsen på taxiresan dit 6 procent, men om man hade valt hundspannet i stället är momsen som sagt 25 procent på samma resa. Om det endast är motionsbad i simhallen när man kommer dit är momsen på inträdet 6 procent. Men om simhallen har en vattenrutschkana blir momsen på inträdet helt plötsligt 25 procent.

Detta är bara några exempel på de tokigheter som momssystemet för med sig och som företagare behöver hantera dagligen i sina verksamheter. Vi skulle vilja se en utredning rörande förutsättningarna för att ytterligare harmonisera mervärdesskattesatserna för olika turistattraktioner så att likvärdiga verksamheter beskattas mer enhetligt. Samtidigt behöver omfattningen av normalskattesatsen utredas.

Herr talman! Vi värnar också kulturen och ser ett värde i att tills vidare behålla nedsättningen av kulturmomsen för folkets aktiva deltagande i kulturen. Men liksom inom turism- och besöksnäringen finns det även inom kulturområdet en rad märkliga avgränsningar när det gäller nedsatt mervärdesskatt.

När man köper en bok, går på museum eller ser en konsert betalar man en så kallad kulturmoms på 6 procent. Momsen på inträde till konserter är alltså 6 procent, om det inte är tänkt att man ska dansa på konserten. Då rusar momsen plötsligt upp till 25 procent; det man brukar kalla för dansbandsmomsen träder in. Om ett band spelar konserter för sittande publik är momsen på entrébiljetten alltså 6 procent, men om samma band spelar exakt samma låtar på en dansbana där det förekommer dans är momsen 25 procent.

Det innebär att en person som uppskattar dansbandsmusik men inte avser att dansa ändå måste betala ett högre pris för att se sitt favoritband än den som föredrar att lyssna på annan musik. Det är ett exempel på den typ av oförklarbara skillnader i momslagstiftningen som behöver utredas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Herr talman! Eftersom Sverige tillämpar en rad undantag på mervärdesskatteområdet uppstår vissa situationer där en investerare som vill kvitta ingående och utgående mervärdesskatt mot varandra inte alltid kan göra det. Det leder till att nya verksamheter inte växer fram på ett naturligt sätt, vilket i sin tur bromsar tillväxten i ekonomin.

Det kan gälla ett fastighetsföretag som vill hyra ut lokaler till olika typer av verksamheter men inte ser att det är möjligt på grund av rådande regler för mervärdesskatt, varför uthyrning och därmed investeringar kan utebli.

Ett sådant exempel är när någon vill omvandla en näringslokal till boende. I de fallen kan fastighetsägaren drabbas av stora kostnader då mervärdesskatt ska återbetalas, ibland för flera år tillbaka i tiden.

I en hemställan från Svenskt Näringsliv från 2018 påtalas de här problemen. Där föreslås förändringar i reglerna, bland annat ett slopande av kravet på att verksamhet som medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning bedrivs i lokalen.

Det ska alltså vara möjligt för en hyresvärd att bli frivilligt skattskyldig även om hyresgästen inte bedriver mervärdesskattepliktig verksamhet eller har rätt till återbetalning.

Sveriges allmännytta har anslutit till den hemställan. I en promemoria från 2022 redogör Skatteverket för hur man ser på frågan och lämnar förslag på hur man ska komma till rätta med problemet.

Inom Regeringskansliet bereds både en promemoria från Finansdepartementet om frivillig skattskyldighet vid uthyrning av lokaler och promemorian från Skatteverket med förslag till ändrade regler för frivillig skattskyldighet.

Det tycker vi är positivt då vi ser ett behov av en översyn av förutsättningarna för frivillig skattskyldighet vid just uthyrning av verksamhetslokaler, och vi hoppas att regeringen vill överväga detta.

(Applåder)