Herr talman! Vi är alla berörda av den exceptionella våldsbrottslighet som drabbat Sverige under senare år. Organiserad brottslighet och gängkriminalitet har fått fotfäste i vårt land, och det finns även kopplingar till våldsbejakande extremism, vilket sammantaget innebär att vi har en förstärkt hotbild.

Brottsligheten präglas av pågående konflikter mellan olika konstellationer som har sin grund i maktkamper och strid om en lukrativ narkotikahandel och andra former av brottslighet som genererar miljardbelopp, men många gånger handlar det även om osämja och personrelaterade konflikter som resulterar i en blodig och dödlig våldsspiral som i många fall drabbar helt oskyldiga.

Tidigare fanns en tanke om att våldet var en uppgörelse mellan kriminella och att det av detta skäl inte fanns någon anledning för gemene man att oroa sig. Denna tanke har nu bytts mot en insikt om att helt oskyldiga människor drabbas när kriminella inte skyr några medel för att nå sina mål.

Ett antal oskyldiga har dödats eller skadats då de råkat befinna sig på en plats där skottlossning äger rum eller rent av mördats då gärningsmannen tagit fel på person eller för att offret är anhörig till en kriminell.

Sprängningar har orsakat död och förödelse med stort lidande och omfattande materiella och ekonomiska skador för dem som drabbats - collateral damage, för att använda krigets terminologi.

Herr talman! Den nuvarande regeringen har alltsedan tillträdet arbetat hårt för att trycka tillbaka brottsligheten och öka tryggheten i allmänhet, men speciellt för boende i områden som är särskilt utsatta för det grova våldet. Ny lagstiftning har kommit på plats, och mer är på väg. Polisen har fått nya verktyg som nu ger resultat. Uppklaringen av grova brott har ökat från knappt 20 procent till drygt 70 procent i Stockholm och från 15 procent till 85 procent i Uppsala, och det finns goda resultat också i andra polisregioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetszoner

Trots de goda resultaten ligger våldsbrottsligheten med skjutningar och sprängningar på en fortsatt hög och oacceptabel nivå. Det nu liggande lagförslaget om säkerhetszoner ska ses i ljuset av detta. Polisen behöver ett verktyg för att förebygga och förhindra brott i det fall man på goda grunder kan befara att det i ett visst område finns en påtaglig risk för brottslig verksamhet som innefattar skjutning eller sprängning.

Om det finns en sådan risk ska polisen med stöd av nämnda lag om säkerhetszoner ges möjlighet att genomsöka ett fordon eller kroppsvisitera en person utan konkret brottsmisstanke.

Beslut om säkerhetszon fattas av Polismyndigheten och är tidsbegränsat, och åtgärden ska dokumenteras. Kravet på proportionalitet ska vara uppfyllt.

Sammantaget bedömer vi att en möjlighet att kombinera Polismyndighetens nuvarande trygghetsskapande åtgärder med utvidgade befogenheter i särskilda zoner kan förväntas öka effektiviteten i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet och minska antalet vapen på gatan.

Herr talman! Kritik har framförts mot lagförslaget. Bland annat har det anförts att det saknas forskning som styrker att denna typ av zoner har någon effekt på brottsligheten. Detta kanske är korrekt, men å andra sidan finns heller ingen forskning som tyder på det motsatta. Vad som däremot är visat är att den danska polisen har använt metoden sedan 2004 med, enligt egen uppgift, goda resultat.

Om man tittar på den danska polisens arbete, som har nämnts här under debatten vid ett antal tillfällen, ser man att över 200 visitationszoner har införts sedan 2004, varav 14 stycken 2022.

Dansk polis anser att visitationszonerna har bidragit till att förhindra upptrappning av gängkonflikter och spontana skjutningar. Framför allt anses zonerna öka tryggheten för allmänheten. Den danska polisen har upplevt en klar förbättring i relationen till boende i de områden som omfattas av visitationszoner sedan man börjat arbeta mer intensivt med informationsinsatser. Det är ett viktigt meddelande att förmedla till den svenska polisen att det inte räcker med visitationszoner eller säkerhetszoner i sig, utan de måste kombineras med andra saker. Detta är heller inte bortglömt.

Andra farhågor som framförts är risken för stigmatisering och diskriminering i utsatta områden. Riskerna för diskriminering ska inte förringas, men liknande risker finns även vid användning av nuvarande befogenheter. Jag anser att denna risk varken ökar eller minskar genom att lagstiftningen kommer på plats.

Polismyndigheten arbetar aktivt med frågorna. Ett ingripande måste vara proportionerligt i varje enskilt fall och får inte ske enbart eller i huvudsak på grund av personens faktiska eller förmodade etnicitet eller nationalitet. Lagförslaget innehåller som sagt även krav på dokumentation av en genomförd husrannsakan eller kroppsvisitation, vilket är ett krav som inte finns i nuvarande polislag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetszoner

Jag kan även nämna att opinionsmätningar genomförda i våldsutsatta områden tyder på att säkerhetszoner är något som ses som positivt av en majoritet av de boende. Det är något att ta till sig.

Herr talman! Sammantaget är en husrannsakan eller kroppsvisitation ett intrång i den enskildes personliga integritet och privatliv. Men detta måste vägas mot det övergrepp mot människors säkerhet, trygghet och människovärde som våldsbrotten innebär.

Som har nämnts här har Lagrådet i sitt yttrande kritiserat den korta remisstiden. Man har dock även visat förståelse för förslaget och anfört följande: "Mot bakgrund av problemets allvar kan nya trygghetsskapande metoder behöva prövas som komplement till befintliga åtgärder, även om det är oklart om de får avsedd effekt." Sammanfattningsvis skriver man: "Lagrådet anser att den tid som erbjudits remissinstanserna har varit alltför kort men anser dock att den omständigheten inte utgör skäl nog för att i detta fall avstyrka förslaget."

Herr talman! Säkerhetszonerna är i sig brottsförebyggande, men de måste balanseras med andra brottsförebyggande insatser för att stärka förtroendet mellan polis och lokalsamhälle. Ytterst är våldet ett resultat av en urgröpt moral. När goda värderingar har monterats ned har tomrummet snabbt fyllts av en destruktiv gangsterkultur.

Som parti har vi kristdemokrater bland annat gått fram med förslag om att knyta en polis till varje skola. I regeringen ser vi även till att kraftigt bygga ut socialtjänsten och stärka föräldrastödet så att föräldrar kan få stöd i ett tidigare skede. Regeringen har även presenterat en socialpreventiv strategi mot kriminella nätverk och annan brottslighet, kallad Barriärer mot brott, som är ett samordnat grepp över politikområdenas gränser för att utveckla det förebyggande arbetet mot brott i hela landet.

Avslutningsvis, herr talman: Säkerhetszoner är ytterligare ett verktyg i den polisiära verktygslådan som kan användas när det är fara å färde. Det är alltså ett akut instrument som ska användas restriktivt, och åtgärden ska vara proportionerlig. Används verktyget rätt förhindrar det våldsbrott och ger ökad trygghet för boende i berörda säkerhetszoner.

Med detta yrkar jag bifall till regeringens proposition om säkerhetszoner.