STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetszoner

Herr talman! Jag tackar Louise Meijer för ett intressant anförande och intressanta replikskiften.

Jag fastnade för meningen "Vi gör allt vi kan". Sverigedemokraterna och regeringspartierna gör alltså allt de kan för att bekämpa gängkriminaliteten. Det finns ett reformprogram i Tidöavtalet, ett antal lagförslag har presenterats, några utredningar är tillsatta och vi har kunnat stifta ett antal lagar sedan regeringsskiftet. Men "allt vi kan" måste handla om att både bryta nyrekryteringen och gängens näringstillförsel och, i andra änden, ge de rättsvårdande myndigheterna alla de verktyg som krävs för att de ska kunna göra sitt jobb effektivt och gripa dem som begår grova brott.

Låt mig vända mig mot att regeringen gör allt man kan för att klara denna uppgift. I de budgetar som har röstats igenom har man dragit ned på det brottsförebyggande arbetet och sänkt anslaget till likvärdig skola - ett anslag som verkligen gjorde nytta i de mest utsatta och eftersatta områdena och skolorna. Samtidigt har man tryckt ja på en knapp som gav de allra rikaste möjlighet till fördubblad rut och rot. I en Stockholmskontext skulle man kunna sammanfatta det med att man tar från Järva och ger till Danderyd. Jag tänker att det inte är att göra allt man kan.

Vi delar uppfattningen att det är utomordentligt viktigt att bryta gängens makt. Järvaveckan har listat trygghetszonerna på plats sju av åtta. På plats ett, två och tre finns ökad polisnärvaro, mycket mer förebyggande arbete och minskade ekonomiska klyftor. När ska regeringen lägga fram dessa reformförslag och börja lyssna på dem som bor i de mest eftersatta områdena i vårt land?