Herr talman! Jag vill påpeka för dem som lyssnar - kanske inte främst för dem som befinner sig här i kammaren utan mer för dem som lyssnar hemma - att skiljelinjen mellan den moderatledda regeringen och oppositionen inte är det som är i fokus i den här debatten. Skiljelinjen är att delar av oppositionen inte vill ha hemlig avlyssning. Man röstar nej till vistelseförbud. Man vill inte ha anonyma vittnen. Man vill inte ha dubbla straff för gängkriminella. Man vill inte ha visitationszoner. Man vill inte ha vräkning av gängkriminella från hyresrätter. Man vill heller inte fokusera på att bekämpa, motarbeta och trycka tillbaka gängen i den utsträckning som den moderatledda regeringen vill. Där går skiljelinjen mellan den moderatledda regeringen och oppositionen.

När det gäller diskrimineringslagen har vi, precis som tidigare konstaterats, haft jämställdhetsministern i utskottet under beredningsperioden. Hon har också berättat för oss att regeringen bereder ett förslag om att utöka diskrimineringslagen så att den också omfattar ingripanden av polis. Detta bereds just nu i Regeringskansliet, och vi får se vad regeringen återkommer med på det området.

Hur polisen kommer att organisera sig i de områden som, i alla fall tillfälligt, kommer att utgöra säkerhetszoner kan inte jag svara på. Det är en fråga om hur polisen själv väljer att agera. Om man upprättar en säkerhetszon är det väl tänkbart att fler poliser dras till platsen för att man ska kunna upprätthålla säkerheten inom zonen, men jag är fel person att fråga exakt hur detta ska gå till. Jag kan i stället svara på frågor om själva lagstiftningsprodukten, som Gudrun Nordborg redan har framfört frågor om.