Fru talman! Disruptiva bolag, oavsett om de är stora eller små, utmanar gamla industrier. Ibland gör de det så till den milda grad att industrier och företag dör utan att de riktigt förstår varför. Men lyckligtvis har svenska industrier varit väldigt snabba, och de har på ett begåvat sätt tagit till sig ny teknik. Många av våra storbolag i dag var startups vid förra sekelskiftet. Många av dem har klarat av att ständigt förändra sig genom forskning och innovation och i mötet med kunderna på globala marknader.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

I Sverige är 2 promille av alla små och medelstora företag startups, men de står för 5 procent av alla jobb som skapas. Startups är helt avgörande för ekonomisk tillväxt. 20 procent av alla patentansökningar i Europa kommer från småbolag. Och vartannat jobb som skapats inom OECD har faktiskt skapats i bolag som startats de senaste fem åren - vartannat jobb!

Sverige har faktiskt lite svårt med investeringar i de tidigaste skedena, det som på startup-språk brukar kallas för försådd eller såddkapital. Lite beroende på företagets produkt eller tjänst kan företaget vara i den fasen i allt från sex månader till fyra fem år.

I Sverige är det bara 11 procent av allt riskkapital som sätts i dessa bolag. I Tyskland och Frankrike är det dubbelt så mycket. Detta tyder på att vi har en brist på kapital i tidiga och innovativa skeden. Jag vet att det framför allt gäller bolag där produktutvecklingen har ganska stora risker och där köparna inte riktigt vet vad omvärlden kräver av dem. Vad kommer klimatomställningen att ställa för krav på företagen? Och vad är man beredd att betala för dessa oprövade produkter och tjänster?

Här har Sverige faktiskt en väldigt stor potential i det som kallas för impact startups. Det är bolag som både vill tjäna pengar och vill se till att vi tillsammans kan uppnå FN:s hållbarhetsmål.

Det nystartade nätverket Nordic Angels har tillsammans med Boston Consulting Group tagit fram en rapport som visar att det i Sverige investerades över 4 000 kronor per capita i impactbolag. Det är åtta gånger så mycket som i något annat land i EU. Närmast ligger Finland med 500 kronor per capita.

Det är klart att mycket av det riskkapital som det talades om tidigare gäller väldigt stora industriomvandlingar. Det är de pengarna, och det är bara de privata pengarna jag talar om.

Norden har potential att bli ett sustainability valley, alltså ett nordiskt Silicon Valley inom hållbarhet. Det innebär exportmöjligheter om 1 300 miljarder kronor. Det är sex gånger så mycket som hela det svenska exportvärdet i dag. Det skulle kunna bidra med 1 miljon nya jobb, enligt beräkningar i den här rapporten.

Hur bra är vi då som land på att ta vara på den potentialen? Inte så värst bra, är nog svaret. Atomico, det venture capital-bolag som Skypegrundaren Niklas Zennström startat och som har sin bas i London, har gjort en kartläggning av regulatoriska lättnader för startups och scaleups i Europa.

Sverige ligger näst sist i fråga om införda lättnader. Det som gör att Sverige ändå finns med på listan är att vi har fri utbildning, att det är lätt att starta aktiebolag, att vi har en föräldraförsäkring som fungerar bra och att vi har förskolan. Detta har inte så mycket med själva företagsklimatet att göra, men det har med etableringsklimatet att göra. När det gäller etableringsklimatet är vi bra, men själva företagsklimatet är sämre.

De stora skillnaderna handlar om att det saknas statliga finansieringsinstrument och olika typer av incitament för att vi alla ska kunna vara med och investera i startups. Och har vi hamnat efter i den europeiska konkurrensen kommer vi också att vara långt efter i den globala konkurrensen.

Fru talman! För att säkerställa en god miljö för innovationer och för att dessa ska kunna kommersialiseras krävs kapital. Privat kapital är grunden för innovationerna, men statligt kapital har en viktig kompletterande roll. Det behövs för de satsningar som gör att svenska företag kan bidra till att nå globala klimatmål, som Industriklivet och Klimatklivet. Vi måste i Sverige också bli bättre på att plocka hem de pengar som finns inom Europa och EU-samarbetet för uppskalning av innovationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Det finns många röster som menar att statliga pengar inte behövs som komplement till de privata. Men jag vill understryka att Almi, Almi Green Tech, Industrifonden och Saminvest är avgörande för att de första investeringarna ska komma på plats och för att bolag ska kunna växa.

Som Atomico visade i sin rapport jobbar alla länder med olika typer av statligt finansierade stöd för att få sina startups att lyckas. Det handlar då om innovationsdelen, inte om att det ska vara bidrag när företagen är stora och har full produktion.

Men dessa länder har också, som Swedish Incubators & Science Parks visat i sin utmärkta studie, en uttalad ambition och en plan för hur startups och scaleups ska växa just i deras land. Det är något som den svenska regeringen helt saknar.

Varför är det då viktigt för ett land som Sverige att vara så attraktivt som möjligt för dessa bolag? Jo - jag kommer tillbaka till det jag sa för några minuter sedan - det är viktigt eftersom hälften av alla jobb inom OECD har skapats av företag som startat de senaste fem åren.

Jag yrkar bifall till reservation 3 under punkt 1.

Fru talman! Det är också innovatörer, disruptörer och entreprenörer som får fart på omställningen av den gamla industrin till ett samhälle som har nettonollutsläpp, precis som vi har pratat om.

Nyindustrialiseringen skapar tillväxt i hela landet. Näringslivets investeringar i basindustrin är därför mycket glädjande att se. Dessa projekt sätter dock fokus på behovet av en rad reformer inom områden som detta utskott inte har att hantera. Det handlar om investeringar i utbildning, vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser. Dessutom behövs det en översyn av inkomstbeskattningen och av miljöbalken.

Industrin upplever en mycket stor brist på utbildad arbetskraft. Att se till att svenska företag kan finna den kompetens som behövs är helt avgörande. Kompetensbristen understryker också vikten av att svenska företag även fortsättningsvis ska kunna rekrytera personal från hela världen och i alla löneklasser. Regeringens val att kraftigt försvåra arbetskraftsinvandringen är därför ett allvarligt hot mot tillväxten, de svenska företagen och därmed de svenska jobben.

Sverige behöver en politik som ger förutsättningar för nyindustrialisering och möjlighet för staten att matcha den otroligt snabba utbyggnaden av nettonollindustrier med en förstärkt infrastruktur. Dessutom måste kommunernas långsiktiga finansiering av de matchande samhällsinsatserna, som skolor och vård, underlättas för att de så småningom ska kunna generera skatteintäkter, så att de inte bara utnyttjas.

Med de enorma subventioner som framför allt finns på den amerikanska och kanadensiska marknaden kommer svenska företag att fatta helt rationella beslut om att fortsätta sin utbyggnad där. Då måste vi tillsammans göra allt vi kan på både lokal och nationell nivå för att företagen fortfarande ska vilja expandera även på den svenska marknaden. Men man måste alltid säkerställa att man agerar konkurrensneutralt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Utan startups och utan industriomställning kommer vi inte att ha några nya jobb att erbjuda nästa generation.