Fru talman! Tack, Lars Isacsson, för en bred men också angelägen interpellation! Jag vet att Lars Isacsson inte sitter i försvarsutskottet. Jag blir extra glad för de ledamöter som engagerar sig inom vårt område fast de jobbar i ett annat utskott och för att de är engagerade i uppbyggnaden av totalförsvaret i sitt eget hemlän.

Jag delar i flera avseenden många av de analyser som Lars Isacsson gör i sin interpellation. Samtidigt vill jag varken svartmåla eller skönmåla utvecklingen. Försvarsberedningen gjorde en kontrollstation av det totalförsvarsbeslut som kammaren fattade den 15 december 2020. Då utvärderade man hur arbetet gick fram till våren 2023.

Där konstaterade man att de tidsangivelser som fanns i försvarsbeslutet 2020 i allt väsentligt höll takten. Sedan fanns det problem på just de tre områden som Lars Isacsson tar upp. Det var infrastruktur, personal och materiel, men det följde tidsplanen.

Till det som har påverkat utvecklingen av totalförsvaret, och som jag tycker att man ska ha respekt för, hör Försvarsmaktens förutsättningar. Försvarsmakten påverkas av det försämrade omvärldsläget. Det påverkar också tillväxten i åtminstone tre avseenden.

Natointrädet påverkar tillväxten såtillvida att en hel del officerare kommer att bli engagerade i Natos ledningsstruktur. Det tar mycket kraft och energi att nu arbeta med Natos gemensamma försvarsplanering.

Givetvis påverkar det försämrade säkerhetsläget också Försvarsmaktens tillväxt i och med de beredskapsåtgärder som Försvarsmakten nu vidtar. Försvarsmakten jobbar nu mycket mer aktivt och flyttar runt resurser och förmågor i hela landet för att hantera ett försämrat omvärldsläge.

Men det handlar inte minst om stödet till Ukraina, som det råder en bred samsyn om.

Detta är förutsättningarna, vill jag understryka, och tillväxten påverkas naturligtvis av de faktorerna. Med det sagt har vi från regeringens sida på Försvarsdepartementet, både jag och Carl-Oskar Bohlin, arbetat relativt intensivt med dessa frågor för att kunna skapa bättre förutsättningar för tillväxt.

Om det förut var så att vi hade ont om pengar men gott om tid är vi nu i ett läge där vi har fördubblat försvarsinvesteringarna från 2020 till 2024 från 60 miljarder till 119 miljarder. Det är en fördubbling. Vi har nu väsentligt mer pengar än vad vi har haft tidigare. Men vi har mindre tid, eftersom säkerhetsläget har försämrats. Därför brådskar det, precis som Lars Isacsson säger i sin interpellation, med uppbyggnaden av totalförsvaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De åtgärder som vi har vidtagit är de som en regering kan påverka. Det är till exempel myndighetsstyrning. Vi har gett i uppgift till FMV att förenkla sina beslutsprocesser. Vi har också gett i uppgift till Fortifikationsverket, Försvarsmakten och även FMV att titta på regelförenklingar. Det tror jag kan vara viktigt. Jag vet att myndigheterna arbetar intensivt med att skapa de regelförenklingar internt och mellan myndigheterna som är viktiga.

Vi har naturligtvis också tillfört mer medel. En sådan myndighet som till exempel Fortifikationsverket har en nyckelroll. Samtidigt har Fortifikationsverket nu mycket arbete att göra när vi återetablerar Försvarsmakten på en lång rad ställen. Vi återupprättar fyra regementen.

Fortifikationsverket har ökat sin personalstyrka med 10 procent på ett år. Det är helt nödvändigt för att kunna korta ned olika ledtider och få en effektivare process och en snabbare och starkare uppbyggnad av totalförsvaret.