STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Hur man som regering väljer att prioritera i sina budgetar spelar naturligtvis stor roll. Ännu större roll spelar det vad regeringen väljer att lägga pengar på i sina budgetar i tider av kris. Satsar man på till exempel statsbidrag till regionerna, som bedriver hälso- och sjukvård i kris? Eller satsar man hellre på stora skattesänkningar för höginkomsttagare? Väljer man att lyssna på Sveriges Kommuner och Regioner och på fackförbundens, regionpolitikers och sjukhuschefers vädjan om hjälp i krisen? Eller väljer man i stället att avskaffa plastpåseskatt eller att, för den delen, höja lyx-rotavdrag, som för övrigt nog inte ens kommer att användas av dem som drabbas i krisens spår?

Fru talman! Det handlar också om huruvida man väljer eller helt enkelt inte väljer att satsa på vårdpersonalen - de fantastiska läkare, undersköterskor och sjuksköterskor som arbetar inom hälso- och sjukvården och som nu går på knäna för att de gör allt i sin makt för att försöka ge oss en god vård i rätt tid. Samtidigt ser de kollega efter kollega tvingas lämna och rast efter rast dras in. Kommer de att få fler kollegor och bättre arbetsvillkor? Eller kommer nu fler av landets sjukhus att tvingas göra stora neddragningar och varsla än mer personal?

Fru talman! Den svenska sjukvården är full av hjältar. Men de behöver fler kollegor. Den svenska sjukvården behöver en större kostym. Det råder redan i dag stor såväl resursbrist som personalbrist inom den svenska hälso- och sjukvården. Det är tydligt att sjukvården är underdimensionerad, vilket såklart leder till kapacitets- och kvalitetsbrister och till svårigheter för sjukvården att möta medborgarnas förväntningar.

Personalbristen i sig leder också till en löpande hög arbetsbelastning för den befintliga personalen, vilket såklart går ut över arbetsglädjen och engagemanget. Risken är därmed stor för en ond spiral, där utvecklingen med en sjunkande attraktivitet fortsätter och gör det än svårare att rekrytera.

Långsiktiga och stora satsningar på personalen är nödvändiga för att adressera den kris vi nu ser i den svenska sjukvården. De varsel i sjukvården som nu sker i hela vårt land kommer naturligtvis att drabba kompetensförsörjningen i sjukvården hårt på lång sikt.

Fru talman! Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Acko Ankarberg Johansson: Anser verkligen sjukvårdsministern att de 6 miljarder som regeringen stoltserar med och som man har aviserat i vårbudgeten är tillräckligt för att stävja den kris vi nu ser i sjukvården? Kan de få stopp på de allvarliga neddragningarna och på de många varslen? Kan vårdpersonalen då få fler kollegor, och kan vården då få en större kostym, inte mindre? Kan därmed de som arbetar i vården få bättre arbetsvillkor, och kan operationsköerna minska?

(Applåder)