Fru talman! Vi har debatterat sjukvården åtskilliga gånger i den här kammaren sedan valet. Jag vill citera det statsrådet sa förra gången vi debatterade i mars 2023, för drygt ett år sedan nu:

"Regeringen ger stora tillskott i syfte att öka såväl vårdkapacitet som antalet vårdplatser. Totalt avsätter regeringen 2 miljarder kronor årligen 2023 och de kommande åren framöver i budgetperioden för att öka antalet vårdplatser. Vidare tillförs bland annat förlossningsvården och kvinnors hälsa medel i budgetpropositionen för 2023 på sammanlagt 1,7 miljarder kronor för 2023 och därefter 1,5 miljarder kronor per år för åren därefter. Regeringen stärker också sektorn genom tillskott till de generella statsbidragen med 6 miljarder kronor per år i permanenta satsningar till kommuner och regioner."

Det här är ett citat från interpellationssvaret från statsrådet när vi hade en interpellationsdebatt om de generella statsbidragen. Vidare finns följande i svaret:

"Men det är ändå så att vi behöver fler vårdplatser. Varje gång det ´stasar´ på akuten kan det bero på att hemsjukvården är för svag och att den hade behövt mer medicinsk kompetens eller mer läkarinsatser. Det kan handla om att vi inte har platser på rätt avdelning, för det kanske är utlokalisering som är allra mest sårbart när man inte har rätt kompetens på en avdelning. Men det kan även handla om överbeläggning. Det är många faktorer som gör att det blir kö och att det ´stasar´ i systemet."

Fru talman! Det låter väldigt fint med alla löften, men det som kommer att "stasa" framöver på både akutmottagningar och vårdavdelningar är att 12 av 21 regioner aviserar att man behöver minska personal på grund av det ekonomiska läget.

Region Sörmland varslar 700 anställda. Region Östergötland varslar 900 anställda. Skånes universitetssjukhus varslar 640 anställda. Region Värmland varslar 750 anställda. Region Örebro har anställningsstopp och fyller inte på till exempel vid pensionsavgångar. Det låter snällare än varsel, men i praktiken är det ett varsel.

Jag tror att vi redan när kammaren behandlade min tidigare interpellation diskuterade definitionen av vårdplats. En vårdplats är inte en säng, för sängar finns det i överflöd i det här landet. En vårdplats är en säng, en undersköterska, en sjuksköterska och en läkare. Dessa funktioner stöds av lokalvård som håller reda på de basala hygienrutinerna och ett antal människor i köket som ser till att patienten får näringsriktig mat. Vårdplatsen stöds av fysioterapeuter, kuratorer, dietister etcetera. Så fungerar den svenska hälso- och sjukvården.

Klart är att så som det nu ser ut i regionerna kommer inte antalet vårdplatser att öka. Oavsett om regeringen ökar den statliga styrningen av vården kommer antalet vårdplatser i vårt land att minska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hur är det möjligt att tro att man i en situation som denna skulle kunna utöka antalet vårdplatser så att patienter faktiskt får sina behandlingar i rimlig tid? När det handlar om personal, att personalen blir varslad på grund av arbetsbrist, drabbar det först personalen som blir arbetslös. Men i förlängningen är det alltid patienten som drabbas i form av att man hamnar i lång kö, inte får sin operation i tid etcetera.

(Applåder)