Fru talman! Tack, Adrian Magnusson, för din interpellation!

Det är också glädjande att se Niklas Karlsson tillbaka i sadeln i försvarspolitiken. Vi hade ett alldeles utmärkt samarbete inom ramen för försvarsutskottet. Varmt välkommen tillbaka! Jag hoppas att det inte är ett temporärt inhopp utan att vi kan fortsätta den utmärkta dialogen.

Låt mig börja med det försämrade säkerhetsläget, som vi alla i den här kammaren säkert är ense om. I ljuset av det allvarliga läget kommer Försvarsmakten att behöva öva mer än man har gjort. Man kommer att behöva växa mer. Då kan det uppstå målkonflikter. Det har vi också sett tidigare, inte minst när det kommer till havsbaserad vindkraft. Det handlar om att havsbaserad vindkraft kan påverka sjölägesbilden. Det kan också påverka luftlägesbilden. Det kan påverka möjligheterna till låghöjdsflygning och olika typer av övningsverksamhet. Det är de målkonflikter som ibland kan uppstå på området.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den andra frågan gällde regleringsbreven. Det är helt korrekt att detta stod med i regleringsbreven för 2022, 2021 och 2020. Varför står det inte med nu? Det finns två skäl. Det första är att vi bör vara medvetna om att det som står i regleringsbrevet om att myndigheten ska samverka och skapa goda förutsättningar också står i artikel 5 i Försvarsmaktens instruktion. Där står det uttryckligen att Försvarsmakten ska bedriva den typen av verksamhet. Det är klart att vi kan markera i regleringsbrevet, för att skicka signaler. Men den som läser instruktionen ser att Försvarsmakten redan har det uppdraget.

Det andra skälet till att vi inte slentrianmässigt tar med det varje gång i regleringsbrevet är att vi den 24 oktober 2022 fick en utförlig rapport av Försvarsmakten om hur man vill vidareutveckla samarbetet. Där är Försvarsmakten tydlig på ett antal områden. Man vill ha snabba, effektiva och förutsägbara processer. Det är mål som jag tror att vi alla kan hålla med om.

Försvarsmakten har också väldigt konkreta förslag för hur man ska uppnå de processerna. Framför allt säger man: När det gäller vårt bidrag blir det mycket bättre om vi kommer in tidigt i planeringsprocessen snarare än i tillståndsprocessen. Det är alla ense om.

Försvarsmaktens omfattande rapport är ett viktigt inspel i den pågående utredningen om havsbaserad vindkraft. Försvarsmakten sitter med i de processerna som en expertmyndighet och arbetar alltså aktivt med frågan.

Jag vill understryka en annan sak. Om man inte tror mig eller tror på att Försvarsmakten är engagerad föreslår jag att man läser Försvarsmaktens årsredovisning för 2023. Där finns ett långt stycke om hur de arbetar i dialog med andra myndigheter, också för att kunna skapa balans mellan Försvarsmaktens tillväxt och de behov vi alla har, också när det gäller tillgång till bättre energi.

Detta är de överväganden som ligger bakom att vi inte har lagt in det i regleringsbrevet. Det står i instruktionen. Om man inte tror mig eller tror på att Försvarsmakten arbetar med det kan man med fördel ta del av Försvarsmaktens årsredovisning, där jag tycker att de redogör mycket bra för det arbete som bedrivs inom Försvarsmakten också för att kunna lösa de här samexistensfrågorna.