Fru talman! Det är viktiga frågor som Marianne Fundahn ställer.

Låt mig ändå upprepa att tillgången har ökat och att vi nu ser att det även i glesbygden finns potential att öka detta med mobila stationer ytterligare. Jag kommer förstås att följa frågan fortsatt. Varken Riksrevisionen eller Transportstyrelsen, som har i uppdrag att utöva tillsyn av besiktningsmarknaden med avseende på tillgänglighet, har i sina utvärderingar landat i en rekommendation till regeringen om att ta någon form av initiativ av det slag som Marianne Fundahn efterlyser.

När det gäller prisökningen stämmer det att priset har ökat. Samtidigt har ju tillgängligheten ökat mycket. En förklaring som har lyfts fram av forskare vid VTI är att det reglerade priset på besiktning var för lågt före omregleringen och att detta i sin tur ledde till att antalet besiktningsstationer var för litet. Det är den förklaring som forskare vid VTI har kommit med. Utifrån en sådan förklaring kan prisökningen ses som en effektivitetshöjning: Underskottet av besiktningsstationer har justerats genom att man har satt ett högre pris, och marknaden fungerar nu bättre med tanke på att det finns en bättre tillgänglighet. Men det är förstås en fråga som är värd att följa.

Som ledamoten var inne på har detta medfört en ökad tillgänglighet och flexibilitet för många i vårt land, men det är förstås viktigt att se hur det fungerar i glesbygdskommuner, som interpellationen handlar om.