Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det är otroligt positivt med de mobila enheterna som gör att avstånden minskar. Jag såg till min förvåning att till och med delar av Skåne räknas som glesbygd, för det här fanns även i Tomelilla. Det trodde jag inte, men tydligen är det glesbygd.

Detta gäller för personbilar. Men för dem med tunga fordon eller för dem som ska registreringsbesiktiga är det ännu längre avstånd som gäller om man bor i Norrlands inland. Som åkare kan du förlora en hel dags inkomst om du behöver besiktiga din lastbil, till exempel. Det känns otroligt att man ska behöva förlora inkomst bara för att besiktiga den bil som du är beroende av just för din inkomst.

En studie visar att en effekt av konkurrensen är att det är lättare att få sin bil godkänd. Samtidigt har det blivit dyrare, och valfriheten finns faktiskt bara för dem som bor i tätbefolkade områden. Detsamma gäller tillgängligheten. Det är inte rätt och rättvist att Norrlands inland ska vara en vit fläck på kartan. Invånarna där har precis samma behov som - eller större behov än - jag som bor i ett tätbefolkat område och har tillgång till kollektivtrafik.

Vad är alltså ministerns förslag för att det ska bli mer rätt och rättvist och för att människor i hela landet ska ha rimliga möjligheter att besiktiga bilen - inte bara personbilar utan även tunga fordon och andra fordon?