Herr talman! Låt mig först säga att jag har mycket stor respekt för att man kan ha olika uppfattningar i den här frågan. Det här är en komplex social frågeställning som är utredd i omgångar sedan 2014. Alla förstår att frågan har många dimensioner, och alla förstår att den är svår. Man kan ha olika övertygelser och praktiska uppfattningar om frågan. Jag har all respekt för detta; jag vill bara ha det sagt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

För formens skull vill jag också säga att regeringen inte har någon ståndpunkt i frågan som regering, även detta av väl kända skäl. Frågan ligger bokstavligt talat i dag i riksdagens socialutskott. Alla riksdagens partier har att ta ställning till frågan. Det händer - inte ofta men dock ibland - att man väljer den vägen, där en regering inte kan eller vill lägga fram lagförslag men där det finns en tydlig majoritet i riksdagen för att lösa ett problem, med problemets olika komplexiteter.

Om jag ändå tillåts svara för Moderaternas del kan jag säga att Moderaterna sedan 2011, tillsammans med en bred majoritet i Sveriges riksdag, har haft uppfattningen att könstillhörighetslagen, som den heter, från 1972 behöver moderniseras. Det är en mycket bred uppfattning som finns här.

Det handlar alltså om att separera det rent kirurgiska och medicinska från det juridiska. Med modernisering har de flesta avsett detta: Låt oss närma oss de andra nordiska länderna! Alla andra länder i Norden har en sådan här lagstiftning - säkert inte utan diskussion och debatt men utan stora problem som följd.

Om en modernisering kan hjälpa till att lösa ett antal sociala problem för ett antal personer som befinner sig i en mycket utsatt social position har jag stor respekt för att riksdagens breda majoritet väljer att lösa detta, även på ett sätt där inte regeringen lägger fram en proposition från början.

(Applåder)