Fru talman! I den här debatten diskuterar vi djurpolitik. Det är en fråga som engagerar, inte minst i mitt eget parti.

Vi i Miljöpartiet bygger vår politik på tre solidariteter: solidaritet med alla människor, både nu och i framtiden, solidaritet med naturen och solidaritet med djuren. Vi menar att djuren ska ha rätt till sina liv, till bra liv, oavsett nytta för oss människor. Djuren ska inte få finnas till enbart för vår skull.

Fru talman! Vår ideologi är dock långt ifrån avspeglad i verkligheten. I det sätt som vi människor har valt att agera på dominerar idén att människan står över alla andra. Som ett slags Guds skapelse har vi tagit oss rätten att reducera ekosystem till resurser och djur till enheter. Detta övertramp har vi inte bara råkat göra här och var, utan vi har satt det i system.

Vi har satt förtrycket av icke-mänskligt liv i system för att systematiskt krama ur pengarna ur livet - både individerna och livets väv som bär upp ekosystemen, djur efter djur, art efter art. Det blir så när vi i grunden tillämpar kapitalism som dominerande sätt att organisera ekonomin i kombination med ekonomisk tillväxt.

Vi omvandlar effektivt levande ekonomi till död ekonomi, och den döda ekonomin har krav på sig att växa för varje år. Resultatet är att 97 procent av jordens biomassa på land utgörs av domesticerade däggdjur som vi människor äter. Bara 3 procent utgörs av de vilda djuren. Resultatet är att 75 procent av jordens landyta har omvandlats för att vi ska kunna odla mat, också åt de djur som vi i vår tur äter. Ändå, fru talman, finns det en utbredd hunger i världen.

Resultatet är att vi lever både i en artkris och en klimatkris, med stora risker för kommande pandemier på grund av vårt sätt att producera föda för människor. Det är oetiskt, det är ineffektivt och det kommer att kosta mycket.

Vi måste tänka om. Kanske är det inte via mer konstgödsel, mer bekämpningsmedel och fler och större djurindustrier som vi löser hungern. Vi behöver jobba med naturen i stället för emot den, och i detta ingår delar som regenerativt jordbruk, att öka och gynna det småskaliga, lokalproducerade och ekologiska samt att göra ett proteinskifte där växtbaserat kan få bli norm.

Fru talman! Kanske är det någon här i kammaren eller någon som lyssnar som har hört nyheten att den vanligaste fågeln i Sverige, lövsångaren, har minskat i antal. Det är inte första året det sker, utan det har hänt många år i rad. Men faktum är att det inte är den vanligaste fågeln i Sverige, utan det är kycklingen.

Varje år avlivas över 100 miljoner kycklingar, och det är bara ett av många skrämmande exempel på att naturen krymper och de vilda djuren blir allt färre samtidigt som exploateringen och industrialiseringen expanderar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Vi har precis haft påskledigt, och många har säkert dekorerat sina hem med små söta kycklingar som pyntas omsorgsfullt. En prydnadskyckling får mer och större omsorg än en levande kyckling.

Fru talman! Kycklingindustrin har inte mycket med god djurhållning att göra. Det är en industri som inte tar hänsyn till att varje kyckling är en levande och kännande varelse. Den genomsnittliga svenska kycklingfabriken har ungefär 100 000 kycklingar per uppfödningsomgång, vilket är högre än genomsnittet i de flesta andra EU-länder. De svenska kycklingarna föds upp i industriella processer utan möjlighet att träffa sina mödrar eller andra vuxna individer.

Majoriteten av producenterna i Sverige är medlemmar i Svensk Fågel, som tillåter en mycket högre täthet av kycklingar - upp till 25 kycklingar per kvadratmeter. Det är alltså trängre än för de hönor som sitter i bur inom äggindustrin och liknar de förhållanden som kycklingar har i andra länder.

Fru talman! Kycklingens liv ser ut så här: Efter att de har blivit kläckta sorteras de döda och skadade kycklingarna vanligtvis ut för avlivning, och detta gör man delvis för att undvika kannibalism på grund av att det råder brist på föda.

Den absolut största majoriteten av de kycklingar som föds upp i Sverige är avlade för att växa extremt snabbt, så kallade turbokycklingar. Från det att de föds lever de med konstant smärtsam växtvärk, för att kunna ge maximalt till köttproduktion. För kycklingen innebär detta förstås stor smärta, sjukdom och förtida död.

Fru talman! En svensk studie från 2007 visar att ungefär 90 procent av kycklingarna hade nedsatt rörelseförmåga, vilket antyder att de har smärta och svårigheter att gå på grund av sin tunga kropp och snabbväxande natur. De svenska turbokycklingarna lever sina liv i enbart 35 dagar innan de slaktas. Många kycklingar dör dock före den åldern, om man nu kan kalla 35 dagar ålder, på grund av sjukdom, stress och benproblem.

Transporterna av de kycklingar som överlevt är också en dödsfälla, där cirka 150 000 kycklingar dör varje år i Sverige, vilket är högre än för andra djurslag. Om kycklingen överlever transporten är det dags för slakt. Då bedövas de antingen med el eller med koldioxid. Om de ska bedövas med el hängs de upp och ned vid fullt medvetande och doppas i ett elbad. Detta är obehagligt och smärtsamt, och det innebär också en stor risk för att kycklingarna inte får den bedövning som de ska ha enligt lag.

Nu har vi bara pratat om kycklingarna, men föräldrarna till turbokycklingarna lider av samma biologiska fängelse. För att de inte ska dö i förtid får de leva med konstant hunger, alltså systematisk svält.

Fru talman! Jag ska nu gå över till äggen. Det äts rekordmånga ägg under påsken. Trots att den djurskyddslag som antogs av riksdagen 1988 innehöll ett tydligt krav på att inga hönor ska sitta i bur efter 1998 sitter i dag fortfarande cirka 200 000 hönor i bur i Sverige. Ytan per höna är mindre än de A4-ark där våra anföranden ryms. Hönan kan inte sträcka ut sina vingar ordentligt.

Fru talman! Det behöver inte vara så här. Framtida generationer kommer antagligen att läsa om detta med fasa i historieböckerna. Det går att föda upp kycklingar utan detta enorma lidande. Detta är en extremavel som måste förbjudas. Det finns alternativa raser. Dessutom måste kycklingarna få större utrymme och möjlighet till utomhusvistelse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Vad gäller burhållning av djur måste det till ett totalförbud. Samma saker som man har argumenterat för tidigare här vad gäller mink måste också gälla för hönorna.

Fru talman! Jag kommer nu att övergå till en punkt inom djurpolitiken där det har rått enighet inom svensk politik fram till mycket nyligen, då regeringens senaste budget lades fram. Det handlar om de plågsamma djurförsöken. Djurförsök är ett föråldrat och riskfyllt sätt att ta fram mediciner, läkemedel och andra produkter, och därför har 3R-center jobbat med att fungera som ett nav, sprida information och främja forskning utan djurförsök. Den nuvarande regeringen har dock valt att i sin budget slopa den statliga finansieringen, och antalet personer som jobbar med detta har minskats från tolv till tre anställda.

År 2021 rapporterades 243 009 djurförsök i Sverige enligt EU:s definition, som innefattar de mest grava fallen, alltså särskilt lidande för djur. Det är svårt att ta in att det handlar om så många djurförsök där särskilt lidande ligger bakom. Jag måste tro, fru talman, att varken forskare, företag eller politiker egentligen vill utsätta djur för onödigt lidande. Det hoppas jag. Det är därför viktigt att övergå från djur som testmodeller till andra mer träffsäkra modeller som inte innebär ett stort lidande.

Fru talman! Djurpolitik är ofta ett lågt prioriterat ämne i rikspolitiken. När det tas upp är det på grund av olika skandaler som seglar upp. Då ger politiker och partier lite förvånat och yrvaket kommentarer, gång efter gång. Vi har hört flera sådana fall. Det har handlat om kamphundar, turbokycklingar med mera. För Miljöpartiet behövs inga skandaler för att vi ska veta att djurskyddet är en fråga som måste prioriteras högre. Vi blir inte förvånade, och vi glömmer inte bort skandalerna. Vi ser det för vad det är: ett systemfel.

Miljöpartiet ser godtyckligheten och olikheten vad gäller tillsyn av djurskyddet i Sverige, och det är därför som vi verkar för en djurskyddsmyndighet. Den skulle få ett tydligt uppdrag att verka för förbättrad djurvälfärd genom bland annat regelutveckling och att öka kunskapen om djurskydd och djurhållning. I dag är det Jordbruksverket som är ansvarig myndighet, men djurskydd är mer än enbart en jordbruksfråga. Djurskydd bör behandlas som en fråga i sin egen rätt, och därför bör djurskyddsfrågorna för viltlevande djur såväl som för djur som hålls av människan samlas under en ny djurskyddsmyndighet.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga något om de vilda djuren. I 1 kap. 2 § djurskyddslagen anges att lagen enbart avser djur som hålls av människan. Det betyder - och det här är det inte så många som känner till - att de vilda djuren i dag inte omfattas av lagen. Den rör villkor för försäljning, skada och transport. Här har andra länder som Norge, Storbritannien, Finland och Polen kommit mycket längre. Miljöpartiet menar att vi också bör jobba för att inkludera de vilda djuren i den svenska djurskyddslagen.

Djurskydd

Jag yrkar bifall till reservation 1.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 8.)