Fru talman! Jag ska inte förlänga debatten så mycket. Det mesta är redan sagt. Vi kan gemensamt konstatera att Riksrevisionens rapport visar att beräkningarna av hur självfinansierande olika skattesänkningar har varit helt enkelt har varit alldeles för optimistiska. Det tyder på att man behöver arbeta om modellerna och att skattesänkningar helt enkelt inte finansierar sig själva i den omfattning som man räknat med genom åren.

Vi från Miljöpartiets sida tycker att man behöver se över beskattningen och inte minst jämna ut beskattningen av arbete i förhållande till den mycket lägre beskattning som gäller för personer som tjänar pengar på att de redan äger mycket. Det är en av de viktigaste reformerna. Vi tycker att det är viktigt att regeringen går vidare och tar till sig av rekommendationerna så att det blir en bättre redovisning i framtiden.

Jag skulle också vilja säga några ord om frågan om äldres arbetsutbud. Även om det är svårt att ta fram modeller som kan förutse hur reformer påverkar hur mycket äldre personer väljer att arbeta eller inte tror jag att den frågan är viktig att hålla ögonen på framåt. I takt med att vi får en allt äldre befolkning behöver vi mer kunskap om vad som påverkar äldres möjligheter och vilja att fortsätta att arbeta. Det är förstås inte bara en fråga om skatter. Jag är övertygad om att frågor kopplade till hälsa och möjlighet att arbeta mindre, att välja själv hur mycket man ska jobba och ha mer flexibilitet, kan spela en nog så stor roll. Jag tycker ändå att det är värt att nämna eftersom regeringen nöjer sig med att konstatera att det är svårt.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 4 april.)