Fru talman! Vi debatterar nu Riksrevisionens rapport om förändrade inkomstskatteregler 2011-2023. Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Riksrevisionen har granskat de väsentligaste förändringarna av skatteregler för förvärvsinkomster som genomfördes 2011 till 2023. Granskningen visar att de förändrade skattereglerna har lett till att inkomstskatten har sänkts med sammanlagt nästan 100 miljarder kronor. Detta omfattar flera tidigare regeringar: regeringen Reinfeldt, regeringen Löfven, regeringen Andersson och nuvarande regering.

Riksrevisionen har granskat om regeringen har gett en bra bild av hur föreslagna ändringar av jobbskatteavdraget och närliggande skatteregler skapar förutsättningar för en hög sysselsättning, fler arbetade timmar och ett rättvist fördelat välstånd. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen har gett en delvis förskönad bild, och rekommendationer lämnas om hur konsekvensanalyserna i propositionerna kan förbättras.

Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det i konsekvensanalyser av inkomstskatteförslag under den aktuella perioden har förekommit brister kring de förväntade effekterna på sysselsättning, antalet arbetade timmar och inkomstfördelning. Regeringen anser också att de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar till regeringen om konsekvensanalyser för inkomstskatteförslag är rimliga och viktiga.

Fru talman! Det är regeringens utgångspunkt att alltid beskriva konsekvenserna av ändrade skatteregler så korrekt och rättvisande som möjligt. Fördelningseffekter av inkomstskatteförslag redovisas i normalfallet för hela befolkningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förändrade inkomstskatteregler 2011-2023

Regeringen delar Riksrevisionens bild att det saknas relevanta modeller för att analysera de äldres arbetsutbud. En sådan modell hade varit önskvärd och användbar i samband med att förslaget togs fram.

Enligt granskningen har förändringarna i inkomstskatterna mellan 2011 och 2023 resulterat i skattesänkningar på cirka 100 miljarder kronor per år, men ändringarna har lett till att incitamenten att arbeta har stärkts.

Riksrevisionens granskning bekräftar att det finns väldigt positiva sysselsättningseffekter av att sänka skatter på lägre inkomster och även se till att marginalskatter minskar. Därför var det bra att regeringen i budgetpropositionen för 2024 tog fram ett förstärkt jobbskatteavdrag som riktar sig främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster.

Effekterna blir att drivkrafterna för att arbeta ökar. Den sänkta inkomstskatten har lett till högre sysselsättning och fler arbetade timmar. Till följd av den sänkta skatten bedöms färre hushåll ha en låg ekonomisk standard.

De senaste jobbskatteavdragen på omkring 30 miljarder kronor har resulterat i att 25 000 fler människor har kommit i arbete, enligt Riksrevisionen. Detta ger i sin tur en större skattebas som ökar skatteintäkterna för staten, det vill säga att vi alla kan få en större bit av den stora skatteekonomiska tårta som vi tar av.

Det behöver löna sig bättre att jobba. Vi ser i dag en tudelad arbetsmarknad där vissa grupper hamnar i kläm och inte jobbar i samma utsträckning som andra grupper.

Svenska hushåll har drabbats av det besvärliga ekonomiska läget genom höga räntor och ökade priser. Regeringens ekonomiska plan ligger därför fast: Inflationen ska bekämpas samtidigt som utsatta hushåll och välfärden stöttas, arbetslinjen ska återupprättas och strukturreformer ska genomföras för att få upp den låga tillväxten.

År 2016 infördes avtrappningen av jobbskatteavdraget, och Riksrevisionen visar att detta haft betydande negativa effekter på antalet arbetade timmar och att det är tveksamt om det har lett till ökade skatteintäkter.

Fru talman! Riksrevisionen rekommenderar regeringen att förbättra konsekvensanalyserna i propositioner med skatteförslag, bland annat genom att redovisa effekter på sysselsättning och antal arbetade timmar, oavsett i vilken riktning effekterna pekar, och redovisa kvalitativa effektbedömningar i de fall det inte är möjligt med kvantitativa beräkningar.

(Applåder)