Fru talman! För ett par veckor sedan högtidlighöll riksdagen att det i år är 50 år sedan 1974 års regeringsform trädde i kraft. Den största förändringen jämfört med 1809 års regeringsform var såklart att monarkins makt minskade avsevärt till förmån för riksdag och regering. Men en annan viktig förändring gjordes också: Individens grundläggande rättigheter och friheter stärktes genom att de införlivades i regeringsformen.

I antologin En författning i tiden - Regeringsformen under 50 år, som sammanställts till 50-årsjubileet, konstaterar flera forskare och författare till de olika delarna att dessa grundläggande fri- och rättigheter inte fick något större genomslag i och med den nya regeringsformen. Det var inte förrän Sverige tog klivet in i den europeiska gemenskapen och även införlivade Europakonventionen i svensk lag som rättsväsendet, och även politiken, på allvar började förhålla sig till de individuella fri- och rättigheterna.

Förra året tillsatte regeringen en ny grundlagsutredning i syfte att pröva om några nya grundläggande fri- och rättigheter bör införas i 2 kap. regeringsformen för att vi ska kunna ta ytterligare steg för att stärka fri- och rättighetsskyddet. Bland annat kommer rätten till abort, rätten till domstolsprövning och ett generellt skydd mot diskriminering att övervägas.

Fru talman! Sedan mitten av 70-talet har svenska kvinnor haft rätt till fri abort i Sverige. Innan dess åkte många kvinnor till Polen för att få aborter utförda. Där var det lagligt, och här var det olagligt. Nu är förhållandena omvända. Just löften om en återställd aborträtt var en viktig valfråga i det polska valet som nyligen genomfördes. Den nya liberala regeringen i Polen har utlovat att återställa rätten för kvinnor att bestämma över sina kroppar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fri- och rättigheter

Utvecklingen av aborträtten går åt olika håll i olika länder. Frankrike blev för bara för ett par veckor sedan första land i världen att grundlagsskydda aborträtten. Samtidigt ser vi helt nya konsekvenser av de snäva abortlagar som vissa amerikanska delstater har antagit, där det nu diskuteras om frysta embryon ska ses som barn.

Tyvärr tenderar just kvinnors rätt att bestämma över sin egen kropp att bli en symbolfråga för den som vill inskränka fri- och rättigheter för människor. Därför finns det en poäng i att se över hur skyddet för denna fri och rättighet kan stärkas, precis som vi nu gör i den utredning som har tillsatts.

Fru talman! Jag är stolt över att Liberalerna genom tiderna har initierat och drivit på för det skydd mot diskriminering som finns i såväl svensk lagstiftning som på EU-nivå, och vi kommer att fortsätta att verka för att utveckla skyddet.

Det nyinrättade Institutet för mänskliga rättigheter belyser i sin nyligen presenterade årsrapport hur omfattande problemet med diskriminering är i Sverige. I rapporten går det bland annat att läsa att Diskrimineringsombudsmannen uppskattar att över en halv miljon människor i Sverige har upplevt att de har utsatts för diskriminering på olika sätt under 2022. Framför allt rör det sig om diskriminering utifrån kön, etnisk tillhörighet och ålder. Samtidigt fick Diskrimineringsombudsmannen enbart in 3 594 anmälningar under samma år, och de rörde framför allt diskriminering utifrån funktionsnedsättning och etnisk tillhörighet. Enligt Diskrimineringsombudsmannen kan det finnas olika anledningar till det låga antalet anmälningar. Bland annat är det sannolikt att få känner till möjligheten att anmäla upplevelser av diskriminering eller vart man kan vända sig för att göra det.

Årsrapporten från Institutet för mänskliga rättigheter är ett viktigt verktyg för att vi ska få en uppdaterad bild av hur det ser ut med våra fri- och rättigheter och kunna säkerställa att de tillgodoses också i framtiden.

Med det vill jag yrka bifall till utskottets förslag.