Fru talman! Mot bakgrund av den rapportering vi har fått från Försäkringskassan måste vi väl alla kunna konstatera att det finns en del bekymmer med införandet av fritidskortet.

Försäkringskassan konstaterar redan nu, våren 2024, ett år efter att fritidskortet enligt ursprungsbeslutet skulle ha varit lanserat, att man fortfarande har svårt att få till föreningsregistret. Försäkringskassan konstaterar att en enkel administration inte är möjlig att kombinera med kontroll och säkerhet - såklart - och trots en hög kontrollambition ser Försäkringskassan att bland annat regelverket för ideella föreningar innebär en hög risk för kriminellt utnyttjande.

Vidare varnar man för att införandet av detta register innebär en undanträngningseffekt på andra delar av Försäkringskassans verksamhet. Detta säger man är "bekymmersamt". Min fråga är: Vad är det Försäkringskassan ska prioritera bort?

Om vi kollar på kostnaderna är bedömningen att den totala kostnaden för it-utveckling uppgår till 291 miljoner kronor. Löpande administrationskostnader årligen uppgår till 218 miljoner kronor. Antalet årsarbetare går från 20 första året till 160 från och med andra året som kortet är infört. Därtill ska 730 miljoner kronor betalas ut.

Vi är alltså uppe i miljardbelopp. Samtidigt tvingas kommun efter kommun att skära ned på kultur och fritid för barn och unga, och föreningslivet lever under stora ekonomiska svårigheter. Hittills har heller inte en enda unge sett ett öre av de här pengarna.

När är kortet på plats? Kommer Försäkringskassans anslag för administration att öka ytterligare?