STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fri- och rättigheter

Fru talman! Vi debatterar nu konstitutionsutskottets betänkande KU13 Fri- och rättigheter. Jag yrkar bifall till reservation nummer 1.

Regeringsformen är en av våra viktiga grundlagar, och den nuvarande regeringsformen firade nyligen 50 år med kungen och kronprinsessan i andrakammarsalen. Enligt regeringsformen ska den offentliga makten utövas "med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet".

Därför är det viktigt att vi har ett tydligare förbud mot otillbörlig särbehandling på grund av politisk åskådning vid anställning inom offentlig kommunal och regional verksamhet. En utredning borde tillsättas för att undersöka hur det allmänna bättre kan skydda dem som på otillbörlig grund missgynnas på grund av sin politiska åskådning.

I och med tjänstemannaansvarets avskaffande 1976 leder olika former av missbruk av rollen som tjänsteman inte längre till rättslig prövning annat än vid myndighetsutövning mot den enskilde. I vissa fall kan det leda till en intern prövning inom myndigheten. Denna process är inte transparent och har inte samma normbildande effekt som straffpåföljder. När det gäller den gemensamma, allmänna sektorn stipuleras det uttryckligen i både FN:s deklaration för mänskliga rättigheter och Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna att politisk diskriminering inte får förekomma vare sig i myndighetsutövning mot den enskilde eller i anställningsförfarande gällande en offentlig tjänst. Svensk rätt saknar emellertid en uttrycklig och adekvat formulering om förbud mot diskriminering på politisk grund vid anställningsförfaranden.

En chef eller rektor som nekat anställning med hänvisning till värdegrunden kan därför utan risk för rättsliga konsekvenser fortsätta med detta, dels då tjänstemannaansvaret är borttaget för annat än myndighetsutövning, dels då politiska åsikter inte ingår som diskrimineringsgrund i diskrimineringslagen. Det förhållande att någon riskerar att inte komma i fråga för en offentlig tjänst på grund av att denna har fel åsikter hör inte hemma i ett demokratiskt och modernt samhälle. Det är orimligt att en stor del av befolkningen ska behöva känna rädsla för att deras politiska engagemang ska resultera i karriärsskadliga konsekvenser.

Fru talman! Vi sverigedemokrater vill uppdatera svensk lagstiftning och införliva FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och Europakonventionen mer ordagrant avseende politisk diskriminering inom det offentliga. Förutom att man i regeringsformen bör förbjuda politisk diskriminering under vissa omständigheter bör det utredas hur skyddet mot politisk diskriminering kan säkerställas vid anställningar på lokal och regional nivå.

Ingen person ska diskrimineras på grund av sin religiösa tillhörighet. Med detta sagt finns det religiösa samfund som i olika grad är både våldsbejakande och extremistiska. Detta gäller på motsvarande sätt för politiska ideologier. Då det svenska rättssystemet trots detta allmänna målstadgande klarar av att motverka och beivra religiöst motiverad brottslighet, samt i erforderlig grad även skydda och tillmäta olika religiösa grupper ett adekvat och ändamålsenligt skydd, torde det inte föreligga några hinder att i motsvarande grad inkludera politisk åskådning under katalogen av diskrimineringsgrunder i regeringsformen 1 kap. 2 §.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fri- och rättigheter

I grundlagen stadgas att lag eller annan föreskrift inte får meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, EKMR. I EKMR föreskrivs ett förbud mot diskriminering på grund av politisk åskådning. Trots detta saknas i dag ett adekvat skydd mot diskriminering på grund av politisk åskådning i svensk rätt. Diskrimineringslagen inkluderar till exempel inte politisk åskådning. Under iakttagande av samma överväganden som gäller i EKMR bör det utredas hur skydd mot diskriminering på grund av politisk åskådning kan införas i grundlag och lag.

Fru talman! I samband med en sådan förändring ska ett tillägg till regeringsformen göras med innebörden att ingen får särbehandlas eller diskrimineras på grund av att denna betraktas av sig själv eller av andra som svensk.

Vidare kan man läsa att det allmänna ska främja minoriteters kultur och samfundsliv i Sverige. Detta stadgande försvårar den självklara principen att invandrargrupper i Sverige bör assimileras, inte integreras. Kulturella undantag bör endast vara förbehållna Sveriges fem erkända historiska minoriteter.

En annan förbisedd men viktig symbolfråga rör det svenska språket, vars ställning som huvudspråk i Sverige självklart bör grundlagsfästas.