Protokoll 2023/24:91 Onsdagen den 3 april

ärendedebatt / Författningsfrågor
Anf. 15 Malin Björk (C)

Fru talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservation 5, under punkt 3.

Om ett par månader går vi till val, inte bara vi här i Sverige, utan vi i samtliga EU-länder. Vi ska välja dem som ska representera oss i Europaparlamentet under de närmaste fem åren. Det är ett mycket viktigt val i dessa orostider i Europa. Jag vill betona hur viktigt det är att man använder sig av sin rätt att rösta och även tar reda på vilka värden som den kandidat man lägger sin röst på står upp för. Det är inte helt lätt, tyvärr, för alla medborgare att ta reda på det.

Inför det stundande valet kom det häromveckan ännu ett avslöjande om hur politiker i Europaparlamentet varit i händerna på allt annat än demokratiska krafter. Förra veckans nyhet kom från Belgiens premiärminister efter att belgisk och tjeckisk underrättelsetjänst samarbetat. Det visade sig att den Pragbaserade sajten Voice of Europe bedrivit en Moskvafinansierad påverkanskampanj för att vända opinionen i Rysslands favör inför EU-valet.

EU-parlamentariker från sex länder - Tyskland, Frankrike, Polen, Belgien, Nederländerna och Ungern - ska via Voice of Europe ha fått betalt för att sprida rysk propaganda. EU-kommissionens vice ordförande Vera Jourová kommenterade nyheten med: Det här bekräftar vad vi redan misstänkt, att Kreml använder skumma låtsasmedier för att köpa sig hemligt inflytande.

Fru talman! Förra veckans nyhet var alltså ett i raden av avslöjanden. För ett par månader sedan kunde vi ta del av nyheten att en ledamot i EUparlamentet sedan 2004 hade varit agent åt den ryska säkerhetstjänsten FSB. Det handlade om den lettiska ledamoten Tatjana Zdanoka, som fram till 2022 ingick i partigruppen De gröna i Europaparlamentet. Som företrädare för flera svenska partier uttryckte när den nyheten kom finns det risk att detta kommer att hända igen. Många är naiva i fråga om hur aktivt Ryssland är för att försöka destabilisera EU.

Men det är inte bara Ryssland som är aktivt i sina försök att påverka Europaparlamentariker. För drygt ett år sedan genomförde den belgiska polisen en razzia hemma hos flera högt uppsatta EU-politiker i Bryssel, bland annat hos Europaparlamentets vice talman Eva Kaili, och snart började den härva nystas upp om organiserad brottslighet och korruption som döptes till Qatargate, då bland annat Qatar anklagades för att försöka köpa sig inflytande i Europaparlamentet.

Fru talman! Sverige är ett land som historiskt sett har legat högt på Transparency Internationals lista över korruptionsindex, det vill säga vi har haft förhållandevis lite korruption i jämförelse med andra länder i Europa och världen. Som sades här tidigare har det tyvärr under de senaste åren gått åt fel håll, även om vi fortfarande ligger bra till. I den mätning som presenterades i januari i år hade vi halkat ned till sjätte plats, så även om jag inledningsvis tog en rad exempel från Europaparlamentet vill jag framhålla att vi inte är immuna bara för att vi är svenskar. Där makt samlas finns alltid risk för otillåten påverkan och korruption, och därför är det viktigt att se till att ha ett starkt skydd mot sådan påverkan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Författningsfrågor

Vi vet dessutom från andra länder att politiska partier på alla nivåer ofta utgör en svag länk i skyddet av den liberala demokratin. De är i många fall sårbara mot cyberattacker, och de kan infiltreras eller på andra sätt påverkas av främmande makt. Partierna saknar faktiskt även tillräcklig kunskap om hoten de står inför och verktyg att rusta sig mot dem.

Centerpartiet vill därför stärka dagens bristfälliga förbud mot partifinansiering från utländska källor. Vi vill skärpa lagen om insyn i finansiering av partier, detta för att öka transparensen och täppa till de kryphål som visat sig finnas. Det ska inte gå att kringgå förbudet om anonyma bidrag, något som tv-programmet Kalla fakta inför valet hösten 2022 visade var möjligt.

Fru talman! För att öka insynen för våra medborgare i hur politiska beslut tas och vilka intressen som ligger bakom dessa beslut vill Centerpartiet på nationell nivå inrätta ett lobbyregister eller ett öppenhetsregister, som är ett mer rättvisande namn. Att beslutsfattare talar med representanter för näringslivet, fackföreningar, intresseorganisationer och civilsamhället är i grunden en nyttig del av lagstiftningsprocessen och regeringsarbetet. Genom sådana samtal kan olika delar av samhället vara med och utforma politiska beslut som påverkar dem.

Det är dock samtidigt viktigt att de kontakter som tas också sker på ett transparent och korrekt sätt. Flera länder, bland annat vårt grannland Finland som vi gärna blickar mot nu för tiden, har skapat lobbyregister. Sådana finns även i Irland, Storbritannien och Österrike. De olika registren skiljer sig åt gällande vilka som klassas som lobbyister, vilka beslutsfattare som omfattas och vilken form av kontakter som ska registreras, men en gemensam nämnare är att lobbyism registreras hos en myndighet och att registret omfattar både den lagstiftande och den verkställande makten.

Det är därför välkommet att det sedan i höstas pågår ett arbete kring dessa frågor i 2023 års insynskommitté, vilket har nämnts här av ett par kollegor i utskottet. Jag noterar att kommittén bland ska göra en översyn av nuvarande reglering och överväga om den behöver förtydligas eller kompletteras. Den ska dessutom överväga om det finns behov av att ytterligare stärka transparensen i det politiska beslutsfattandet genom en reglering som ställer krav på transparens och insyn i kontakter mellan politiska beslutsfattare och lobbyister.

Vi kommer självklart att följa detta arbete noggrant och ser fram emot att nästa år ta del av vad kommittén har landat i.