Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1 i betänkande KU16 Författningsfrågor.

I detta betänkande behandlar konstitutionsutskottet ett brett ämne som engagerar samtliga partier i relativt hög grad. Det framgår tydligt av ett stort antal motionsyrkanden från alla våra riksdagspartier. Det handlar om alltifrån vårt EU-medlemskap till partifinansiering, statsskicket, rättsstatsprincipen, antalet riksdagsledamöter, medlemskap i ordenssällskap, skydd av transpersoner och advokaters oberoende - för att bara nämna några. Det är ett minst sagt brett betänkande som vi i konstitutionsutskottet kan grotta ned oss i på många olika sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Författningsfrågor

Fru talman! För egen del vill jag å Sverigedemokraternas vägnar först uppehålla mig vid det svenska språket och dess ställning. Språket är det huvudsakliga medlet för kommunikation i ett samhälle. Det är därför en integrerad del av kulturen. Språket är levande och föränderligt av naturen. Det anpassar sig efter den sociala gemenskap som vi befinner oss i. Språket kan därför vara inkluderande och exkluderande på samma gång.

Olika grupper i olika sammanhang utvecklar en egen version av språket med egna uttryck. Det i sig har ett stort värde. De unika yttringarna berättar en del om gruppens historia och utveckling. Samtidigt kan detta fenomen ibland leda till att olika grupper, även inom ett samhälle, får svårt att förstå varandra. Det beror självklart på generella kulturkrockar. Men ibland kan gruppers olika versioner av språket bli en kommunikationsbarriär. En språklig barriär i samklang med en kulturkrock kan i värsta fall leda till stor brist på förståelse mellan grupperna.

I språklagen från 2009 garanteras rätten för vårt lands invånare att ha tillgång till, lära sig och använda det svenska språket. Lagen ger också de fem nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket en särställning. De ska vara lika tillgängliga som huvudspråket svenska för den som tillhör någon av dessa nationella minoriteter respektive för den som är döv, hörselskadad eller av annat skäl har behov av teckenspråk.

Förvanskar vi vårt eget språk mister vi kontakten med vårt språkliga arv och vårt ursprung. Språk är identitet och tillhörighet. Därför är det viktigt att behålla vår egen språkliga särart. Därför anser vi att det bör ses över hur man kan stärka svenska språkets ställning.

En förbisedd men viktig symbolfråga är den om det svenska språkets status. I flera länder, exempelvis vårt grannland Finland och Frankrike, är huvudspråken grundlagsfästa. Men svenska är inte grundlagsfäst i Sverige.

Att grundlagsfästa svenska som vårt huvudspråk skulle tydliggöra svenskans ställning i Sverige, både för den egna befolkningen och för omvärlden. Svenskarna har rätt att känna stolthet och aktning för sin mångtusenåriga språkliga tradition. Därför anser Sverigedemokraterna att det svenska språkets ställning som huvudspråk i Sverige bör grundlagsfästas.

Fru talman! Jag vill säga några ord om EU och vårt medlemskap i denna överstatliga union. Det är snart 30 år sedan vi gick med i EU, som då i huvudsak var en freds- och frihandelsunion men som i dag har vuxit till något helt annat. Jag inbillar mig att ingen kunde förutspå att den skulle bli så omfattande som den är i dag.

Sveriges medlemskap i EU bör främja svenska folkets långsiktiga intressen. Ett fundamentalt sådant intresse är att bevara Sveriges självbestämmande och folkstyre för framtida generationer.

Varje beslut som begränsar riksdagens befogenheter och behörigheter genom maktöverlåtelser till EU begränsar också vår självständighet och vårt folks möjlighet att utkräva ansvar i val och därmed vår demokratiska rätt att ändra Sveriges politiska riktning. Det bör därför vara en grundläggande tanke att begränsa all maktöverföring till EU med mindre än att det är uppenbart positivt för Sverige, på både kort och lång sikt.

Medlemskapet i EU påverkar hela det svenska samhället på sätt som få kunde ana vid EU-inträdet 1995. Alla delar av den offentliga förvaltningen, alla nivåer liksom privata företag och individer påverkas av lagstiftning som föreslagits av EU-kommissionen och röstats igenom av ministerrådet och EU-parlamentet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Författningsfrågor

Trots det har svenska folket endast i begränsad utsträckning engagerats i frågan om EU:s fortsatta utveckling och vårt medlemskap i unionen. Sverige folkomröstade visserligen om att gå med i EU i november 1994, men till skillnad från flera andra länder tillfrågades inte allmänheten när det gällde vare sig Amsterdamavtalet 1997, Niceavtalet 2001, EU-konstitutionen 2004 eller Lissabonavtalet 2007.

Samtidigt är det viktigt att beakta att en stark svensk röst i EU underbyggs av ett folkligt stöd för den politik som regeringen bedriver i relation till EU.

I dagsläget finns endast begränsade bestämmelser om förankring av större EU-reformer i regeringsformen. Av 10 kap. 6 § regeringsformen framgår exempelvis att riksdagen inom ramen för EU-samarbetet kan överlåta beslutanderätt som inte rör principerna för statsskicket och att så kan ske om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för det. Det kan också ske i den ordning som gäller för stiftande av grundlag, alltså genom två riksdagsbeslut med mellanliggande ordinarie riksdagsval.

En utvecklad och utvidgad variant av detta förfarande eller en modell med folkomröstningar bör enligt Sverigedemokraterna utredas i syfte att förbättra folkförankringen av vårt medlemskap i EU.