Fru talman! Jag noterar att även i kammaren letar Socialdemokraterna efter oenighet där jag har uppfattat att det råder svensk enighet. Stödet till Ukraina är kompakt, långsiktigt och stabilt. Ändå letar Socialdemokraterna hela tiden efter något som ska skapa oenighet. Jag förstår inte varför. Den svenska ståndpunkten har varit glasklar: maximal handelsfrihet med Ukraina för att stötta dem i en mycket svår tid.

Vi lyckades nå enighet om att fortsätta detta stöd, dock inte ograverat, för det fanns helt enkelt inte enighet. Det handlar inte om några högerpopulister i största allmänhet, utan det handlar om att många länder ser problem för sina lantbrukare av många olika skäl - en del helt legitima, till exempel sönderreglerade jordbrukssektorer på nationell och europeisk nivå där regleringar måste tas bort för jordbruksföretagare. Andra passar på att se bekymmer med att ukrainsk spannmål eller ukrainska produkter kommer in på europeisk marknad, men här vill vi ha maximal öppenhet mot Ukraina. Ett tredje problem är att en del av den spannmål som bara skulle passera genom Europa till världsmarknaden har blivit kvar på europeisk mark, vilket inte var syftet.

Sverige har letat efter maximalt stöd för maximal öppenhet gentemot Ukraina, men vi behöver ha enighet. Jag kan trösta Socialdemokraterna med att Sveriges röst har varit kristallklar i dessa frågor: maximalt stöd till Ukraina under maximalt lång tid. Men det kräver som sagt enighet. Nu finns inte denna enighet. Den var ganska bra på Europeiska rådet, men den brister i Europaparlamentet och i det råd som hanterar frågorna. Det belgiska ordförandeskapet jobbar nu med frågan. Exakt där står vi. Om sedan Socialdemokraterna vill hitta oenighet är det givetvis upp till Socialdemokraterna.