Fru talman! Det var ännu en svår men intressant fråga. Jag tror att alla vi som brinner för att hjälpa Ukraina och som har varit på plats har sett något med egna ögon som nästan är svårt att beskriva för människor som inte har varit där. Jag har förstås all respekt för att alla inte kan vara i Ukraina; det skulle göra mer skada än nytta. Men det är en helt omvälvande upplevelse att se det med egna ögon och få det bekräftat.

När det gäller långsiktigheten tycker jag att man ska se det optimistiskt. Vi fick till slut igenom hela stödpaketet - inte utan problem, det vet alla, men vi fick igenom det. Vi fick igenom medlemskapsförhandlingar med Ukraina, och vi fick igenom fredsfaciliteten. Det finns alltså i grund och botten ett mycket starkt stöd för detta, skulle jag säga.

Sedan måste man också säga, så att man har tänkt igenom olika scenarier, att demokratier är sårbara. Det händer många andra saker - lågkonjunktur, energiproblem och allt möjligt annat. Demokratier har många saker att tänka på samtidigt. Ryssland tror att demokratiernas inneboende sårbarhet talar till deras fördel, både i Europa och i USA. Det är därför många fruktar att de ska lägga sig i och desinformera under EU-valskampanjen, till exempel. Det diskuterade jag med Roberta Metsola när hon var här häromveckan. Det är en allvarlig risk för att de gör allt de kan för att förstöra EU-valet.

Många är också rädda vad gäller USA efter erfarenheten från 2016, även om USA själva tror att de är bättre rustade den här gången. Det finns en uppenbar risk att USA går in i en tid av mer isolationism. Vi har sett sådana perioder tidigare i USA:s historia. Då måste Europa vara beredda att axla ett större ansvar helt själva - att behålla den transatlantiska länken men vara beredda att göra mer själva. De flesta euroepiska länder är beredda på allt detta men hoppas att vi ska kunna gå hand i hand med USA när vi gör det.