Fru talman! Nu haglade exemplen från talarstolen från olika kommuner. Det är naturligtvis omöjligt för mig som minister att recensera folkvalda kommunpolitikers prioriteringar, för jag vet inte orsaken till vartenda beslut som tas i varenda kommun i Sverige. Även om kommuner och regioner råkar ligga under mitt ansvarsområde är det omöjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Även i goda ekonomiska tider görs ibland nedskärningar i verksamheter på grund av att man väljer att prioritera om. Jag kan inte gå in på alla de exempel som har getts, men en sak är säker: Det ekonomiska läget är tufft i kommuner och regioner. Det är ingenting som vi försöker hymla med eller ge någon annan bild av. Det är ett tufft läge; det är det för alla. Det gäller hushåll, näringsliv, kommuner och regioner, och det beror i mycket stor utsträckning på att inflationen varit hög, vilket inte minst påverkar regionerna. Det beror också på lågkonjunkturen, därför att när arbetslösheten stiger och antalet arbetade timmar minskar slår det direkt in på den kommunala ekonomin.

Vi har också sagt att även om staten gör väldigt mycket och ger historiskt stora statsbidragsökningar till kommunerna kommer staten aldrig att kunna kompensera allt. Så är det.

Även med den socialdemokratiska skuggbudgeten skulle kommunerna ha det mycket tufft och ekonomiskt ansträngt. I Socialdemokraternas budget för 2024 ökar man kommunernas ekonomi med någon promille, tror jag, genom statsbidragen. Det skiljer 6 miljarder kronor. Det är någon promille av den kommunala ekonomin. Det skulle hjälpa, men överdriv inte skillnaderna mellan den socialdemokratiska budgeten och regeringens! Det är alltså någon promille det handlar om.

Regeringen har regerat i nästan ett och ett halvt år och hittills ökat statsbidragen med 34 miljarder kronor till kommuner och regioner i generella och riktade statsbidrag. I budgeten för 2024 gick 40 procent av reformutrymmet till ökade statsbidrag till kommuner och regioner. Det visar att regeringen prioriterar välfärden och kommun- och regionsektorn.

Därutöver har kommuner och regioner haft en mycket god ekonomi under en lång rad av år och gått med rätt stora överskott. De har kunnat sätta över pengar i resultatutjämningsreserver. Ungefär 80 procent av kommunerna har satt över pengar i resultatutjämningsreserver, som nu går att använda för att parera en lågkonjunktur. Det är ett ekonomiskt ansvarstagande som jag välkomnar.

Vi underlättar nu från regeringens sida avsättningar till resultatreserver och även uttag, alltså att man använder sig av resultatreserverna. Det är för att kommunernas flexibilitet ska bli ännu större framöver. Det är ju väldigt bra att även Ockelbo kommun, som nämndes här i debatten, har en sådan resultatutjämningsreserv eftersom det betyder att de kan parera lågkonjunkturen bättre.

Nu börjar tiden rinna ut, som vanligt, men det kom en del frågor om huruvida det kommer besked om ökade statsbidrag i vårändringsbudgeten. Mina motdebattörer, fru talman, vet precis lika väl som jag att de beskeden kommer när de kommer. Vårändringsbudgeten ska beslutas om här den 15 april. Då, senast, kommer beskeden. Vi har redan gett besked om att regionerna får 6 miljarder i ökade tillskott.

Det kom en fråga om huruvida vi kommer att prioritera välfärd framför skattesänkningar. Det kan jag redan nu svara ja på, för välfärden har vi presenterat att vi ger pengar till i vårändringsbudgeten, och skatterna får vi inte ändra där. Några skattesänkningar kommer alltså inte i vårändringsbudgeten.