Protokoll 2023/24:9 Tisdagen den 26 september

interpellationsdebatt / Svar på interpellation 2023/24:10 om kompetensbrist i ljuset av den gröna industriella omställningen i norra Sverige
Anf. 16 Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L)

Herr talman! Vi måste väl ändå stanna där. Inflationen är väl ändå en del av det svåra samhällsproblem som nationen Sverige möter. Vi måste få ned inflationen för att få igång fler investeringar. Vi måste få ned inflationen så att vi får lägre räntor. Vi måste få ned inflationen så att individer inte blir fattigare och så att företagen kan fatta långsiktiga beslut.

Jag tolkar det välvilligt, som att Socialdemokraterna ändå är med i inflationen och är i den verkliga ekonomin, där man tvingas att göra svåra prioriteringar.

Kompetensförsörjningen bygger på att rusta vår ungdomsskola och se till att fler ungdomar tar sig vidare från grundskola till gymnasium och kan bli en del av en framtid såsom självförsörjande individer. Då kommer man också att bli en del av att bygga Sverige, till exempel i den gröna omställningen. Det händer absolut ingenting om man kommer ut ur grundskolan med icke fullständiga betyg, om man inte tar sig genom gymnasiet och om falska profeter ropar på en och man dras in i gängkriminalitet.

Det är alltså den ena strategin.

Herr talman! Sedan menar jag på fullt allvar att den blå skrift som kallas statens budget är en sammanhängande budget. Ja, men titta! Där ligger den ju. Vad bra! Då har det plockats ut en bok av flera. Jag är den första att säga att vi har tvingats prioritera. Jag önskar att vi kunde ha arbetsförmedlingar i varenda kommun - det vore fantastiskt. Men jag tror inte att det är nödvändigt för att, så att säga, använda statens resurser, skattebetalarnas pengar, mest effektivt.

Jag menar att den satsning vi gör på yrkesvux för nästa år leder till fler utbildningsplatser än om vi inte hade gjort den stora satsningen. Jag menar att den satsning vi gör på yrkeshögskolan, som vi nu växlar upp, leder till fler kompetenta medarbetare i den gröna omställningen. Och jag menar att den unika ingenjörssatsning vi nu gör i landet Sverige kommer att tjäna den gröna omställningen och industrin, inte minst i Norrbotten och Västerbotten. Det är den vägen vi går.

Sedan är det frågan om detta med skattesänkningar. Jag tror inte att någon lämnar Perstorp, Alvesta eller för den delen Örebro för en skattesänkning. Men det handlar om att göra det mer lönsamt att arbeta och att samtidigt se till att man behåller de möjligheter som finns till utbildning. Det handlar också om, som jag redovisade i mitt svar, att öka betoningen på krav. Människor måste vara beredda att söka bredare om de har hamnat i arbetslöshet eller har varit ifrån arbetsmarknaden väldigt länge. Det gäller så att säga vad man har för yrkesområde men också geografiskt område. Det är den vägen vi behöver gå.

Jag avskriver inga insatser, för jag kan inte tala om för någon exakt hur den konjunkturella utvecklingen kommer att bli. Nationen står inför mycket, mycket svåra prövningar om vi inte kommer till rätta med inflationen och om vi inte kommer till rätta med de inrikes säkerhetsproblem vi har eller med de yttre hot som nationen står inför. Självklart ska vi kunna titta på om man ska ha ett ytterligare stärkt stöd för att flytta. Men i grunden handlar det om att man ser till att de människor som går från att vara outbildade, eller att inte ha tillräcklig utbildning, till att bli utbildade känner: Nu finns det möjlighet att flytta, för jobben finns här. Då är det i sig ett stort steg. I början får man pendla. Sedan kan man få med sig hela familjen för att bygga ett liv i en framtid som heter Norrbotten. Det kan ibland vara mycket bättre än Perstorp, till och med.