Fru talman! Jag tackar Gunnar Strömmer för svaren.

Jag vill markera att det finns en stor samsyn mellan oss socialdemokrater och Gunnar Strömmers parti, Moderaterna, om vikten av att bekämpa den organiserade brottsligheten, inte minst den våldsamma arten.

Fokus i min interpellation har mer fokus på den andra sidan, nämligen den stora ekonomiska brottsligheten, som har kopplingar till detta, men även en bredare flora av ekonomiska oegentligheter som kan stå skattebetalarna dyrt. Men jag vill markera vår samsyn och våra gemensamma ambitioner i stor utsträckning på området.

Det har under en lång rad av år kommit utredningar och rapporter med indikationer på att företag, inte minst aktiebolag, används i brottsliga syften. Brottsförebyggande rådet slog larm 2016. En stor statlig utredning om kvalificerad välfärdsbrottslighet presenterades 2017. En lång rad åtgärder har också vidtagits. Skapandet av Utbetalningsmyndigheten, resultatet av en statlig utredning som initierades 2018 och avlämnades 2020, kan nämnas. Den nu sittande regeringen har i dagarna lagt fram en proposition om betydligt mer underlättande sekretessbestämmelser för myndigheter.

Bolagsverket ska under detta år redogöra för hur arbetet med åtgärder för att förebygga brott har stärkts. Myndigheten ska även föreslå åtgärder som den kan vidta för att förebygga brott och för att motverka att felaktiga uppgifter registreras samt redovisa vad som krävs för att möjliggöra en förstärkning av myndighetens brottsförebyggande verksamhet.

I sitt remissvar på utredningsbetänkandet Bolag och brott menade Ekobrottsmyndigheten att det brottsförebyggande arbetet bör förtydligas ytterligare i syfte att ge särskild tyngd åt det brottsförebyggande uppdraget i förhållande till det som innefattar service för medborgare och företag. En sådan ändring gäller i förordningen om instruktion för Bolagsverket från och med den 1 april.

Ekobrottsmyndigheten menade att Bolagsverket också bör utföra kontroller av lämnade uppgifter i andra avseenden än för att till exempel identifiera målvakter och att det med hjälp av digital teknik bör vara möjligt att utveckla system för att identifiera orimliga avvikelser och felaktigheter i ingivna årsredovisningar, exempelvis.

Skatteverket, fru talman, konstaterade å sin sida i sitt remissvar på Bolag och brott att allt fler bolag lämnar in årsredovisning digitalt och att en promemoria från Justitiedepartementet föreslår att en sådan digital ingivning ska göras obligatorisk för de allra flesta bolag. Mot den bakgrunden anser Skatteverket att Bolagsverket borde kunna upprätta system för att effektivt kontrollera vilka bolag som uppfyller krav för att ha revisor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag upprepar frågan: Hur ser justitieministern på frågekomplexet om den kontrollerande funktionen när det gäller registeruppgifter i Bolagsverket i dagsläget?